Article Image
— Musik. De musikaliska nöjen, med hvilka Leonard Labatts härvaro riktat hufvudstadens konsertoch opera-repertoir, ha intygat den starka lockelsekraften hos sångarens firade konstnärsnamn samt den var ma erkänsla, man med rätta egnar en artist, som i utlandet och inför en med skäl synnerligen granntyckt publik ärofullt häfdat den svenska tonkonstens anseende. Den sistlidne lördag gifna andliga soiren utgjorde visserligen icke någon exponent på en musikalisk begåfning och talang så omfattande som tillställarens, och representerade ej med något nummer den grad af fulländning, han vunnit i en härstädes icke allmänt känd, men af mången med lifligt intresse omfattad, jemförelsevis ny riktning; men det vackra programmet gaf icke dess mindre konsertgifvarens präktiga stämma och uttrycksrika, starkt färglagda föredrag tillfälle att lyckligt göra sig gällande så väli -den allbekanta arian ur Måehuls Josef som i ett särdeles anslående Ave Maria, hvilket, efter motiv af Sebastian Bach, arrangerats för sång, violin och orgel af Th. Jauner och nu förträffligt utfördes af hr Labatt samt fröken Agrell och hr Heintze. De båda qvartetterna ur Rossinis Stabat mater, med bvilka soirn börjades och afslöts och som : sjöngos af konsertgifvaren i förening med fru Michaeli, fröken Saxenberg och hr Willman, gjorde likaledes det angenämaste intryck hos anditoriet, hvilket samlats i så stort antal, som kyrkan förmår inrymma, och med tacksamt bifall hyllade hr Labatt och ;hans utmärkta biträden. Mera betecknande för sångarens konstnärsindividualitet och derför af rikare intresse var emellertid gårdagens representation af Afrikanskan, hvarunder hr Labatt af den alldeles fullsatta salongen upprepade gånger hyllådes med inropningar, lagerkransar och entusiastiskt bifall. Bland de uppgifter, han löst inför svensk publik, är Vascos roll säkerligen den, som låtit hans konstnärskap qvarstå i den käraste erinring, och denna blef nu återupplifvad på ett sätt som hedrade både artisten och åhörarne. Äfven fru Michaeli och hr Sandström hade att glädja sig åt publikens rättvisa och lifliga erkännande. ——

25 mars 1872, sida 3

Thumbnail