STOCKHOLM den 21 Mars. Båda kamrarne hade äfven i går afton sammanträden, hvilka fortsattes till närmare midnatt. Då dervid i Andra kammaren förekommo åtskilliga ärenden, hvilka redan på f. m. hade blifvit afgjorda i den Första, men hvilka den långt framskridna tiden hindrade oss att i vårt gårdagsblad omförmäla. redogöra vi här i ett sammanhang för båda kamrarnes beslut. Vi böra således till en början nämna, att statsutskottets tillstyrkande af den k. propositionen om anslag till fortsättande under nästa år af arbetena å östra och norra stambanorna och till materiel å dessa banor blifvit af båda kamrarne bifallet. I Första kammaren fattades beslutet härom utan all öfverläggning. Inom Andra kammaren väckte deremot förslaget, i hvad det angår anslagets belopp, något motstånd, men bifölls dock slutligen äfven der utan votering. För anslagets nedsättande till fyra millioner, det vill säga till samma summa, som af förlidet ärs riksdag beviljades, talade främst hr J. Rundbäck, som inom utskottet reserverat sig mot beslutet. Talaren anförde såsom stöd för sin åsigt egentligen tvenne hufvudskäl, nemligen faran af att upprifva föregående riksdagars beslut och den för tillfället goda penningställningen, som alstrat en mängd enskilda jernvägsföretag just i de orter, som dei fråga varande bandelarne skola genomlöpa. Följden häraf måste blifva en stark efterfrågan af arbetskrafter och i sammanhang dermed arbetslönernas oskäliga stegrande. Hr Gumelius understödde föregående tal., erinrande om debatten inom kammaren, då vid förlidet års riksdag frågan om anslag till statens jernvägsbyggnader var före. Många talare hade då otvetydigt gifvit sin önskan tillkänna, att de påbörjade arbetena icke mätte allt för mycket forceras. Dertill komme dock nu ytterligare det skälet, att icke allenast arbetarne till följd af den starka konkurrensen mellan alla de särskilda jernvägsbolagen uppställa stora pretentioner, utan äfven materialierna äro uppdrifna i orimligt höga pris. Under sådana förhållanden kunde tal. icke finna hvarför arbetena skola bedrifvas fortare, än som från början var beslutadt. Frih. Ericson, som derefter erhöll ordet, redogjorde för de skäl, som förmått utskottet att tillstyrka fem millioner rdr. Det vore visserligen sannt, att den goda penningtillgången tvingar staten att i täflan med den enskilde höja arbetslönen, men man finge icke förbise, att ju förr en bana blir färdig, desto snarare lemnar den ränta på det nedlagda kapitalet. Men penningstillningen inverkade äfven på ett annat sätt, och det i alldeles motsatt riktning. Den möjliggör nemligen det erforderliga lånets upptagande på särdeles billiga vilkor, så att hvad som blir förlust i det ena fallet betäckes af en uppkommen besparing i ett annat hänseende. En ganska vigtig omständighet vore dessutom den, att de så kallade fanux frais blifva nästan desamma antingen på arbetet under samma tid nedläggas fyra eller fem millioner. I samma syfte yttrade sig på enahanda grunder hrr Nils Larsson i Tallas och Åstrand, hvarjemte statsrådet Bergström, instämmande med desse talare, på minde om nödvändigheten af att påskynda ett löftes uppfyllande, till hvilket vidsträckta delar af landet satt sitt hopp. Hvad be träffade de yrkanden, som vid föregående riksdag gjorts på ett varsamt fortgående med arbetet, så härrörde dessa, efter hvad hr statsrådet trodde sig känna, af en onö dig fruktan för nihilisterna, hvilken gjorde att man trodde det vara nödvändigt att framställa så blygsamma anspråk som möj ligt, för att icke stöta dem för hufvudet. Den af Första kammaren återremitterade frågan om ett anslag af 100,000 rdr till på börjande af nytt verkstadshus vid Stock: holms station förekom i går ånyoi nämnde kammare, som nu, i likhet med hvad som förut skett i Andra kammaren, afslog det i fråga varande anslaget. De af statsutskottet framlagda förslagen till voteringspropositioner rörande de punkter under 4:de, 5:te, 6:te och 9:de hufvudtitlarne, angående hvilka kamrarne stannat i skiljaktiga beslut, ha blifvit af båda kam. rarne godkända. Emligt förut fattadt be slut komma de gemensamma voteringarne att försiggå den 5 April. Båda kamrarne hafva, på samma gång de bifallit den k. propositionen om jordafsöndring från militiebostället Harg i Öster. götlands län, jemväl godkänt statsutskot tets förslaa, att vid anmälan af detta be slut anhålla, det måtte K. M:t täckas meddela sådana bestämmelser, att vid framdeles skeende afsöndringar af mark från kronan tillhörande lägenheter den årliga afgälden må, såvidt ske kan, varda i penningar bestämd. I sammanhang med propositionen till riksdagen om afstående af kronans rätt till åt skilliga dana-arf hade K. M:t föreslagit riksdagen att öfverlåta på städerna kronans rätt till inom dem fallande dana-arf, mot det att städerna afstode från den dem tillkommande ersättning för förlorade tullfriheter. Detta förslag, som blifvit af statsutskottet tillstyrkt, har bifallits af Andra kammaren, men med 48 röster mot 43 afslagits af den Första, sedan en diskussion förelupit, under hvilken såsom skäl emot förslaget dels anförts olimpligheten att lagstifta olika för stad och land, dels ock den omständigheten, att om än dana-arfven vanligen vore af obetydligt belopp, dock någon gång ganska betydliga belopp kunde på denna väg tillfalla staten. Med anledning af det sålunda fattade beslutet återremitterade Första kammaren utskottsbetänkandet i hvad det rörde