erhållit i fält. hvilket tyckes bevisa att kåren är militärisk. Tal. trodde för öfrigt att redan vid nästa riksdag en partiel förändring i generalstaben skulle kunna komma att ske. Dessutom hbefaräde tal. att befordringen skulle komma att blifva mindre fördelaktig för armån, ty ekonomiska karteverket fordrar många års erfarenhet och den omnämnda omsättningen kunde då ej ega rum. Olägenheterna med att båda kårerna ofta utföra samma arbeten skulle afhjelpas om de kommunicerade sig med hvarandra. Hr Nordenfelt erinrade om att anslaget icke vore definitivt. Hvad är för öfrigt naturligare än att lägga ekonomiska karteverket i händerna på dertill qvalificerade personer. De nuvarande topograferna ha egnat sig åt att göra kartor, och ett stort antal torde ej bli framstående generalstabsofficerare. Ombildas generalstaben, så torde en del hellre vilja stanna qvar vid det ekonomiska karteverket och der komma att göra större nytta. Det vore ej rätt att nu, då man vet hvad man bör göra, e) göra det derföre att något annat framdeles kan komma att inträffa. Yrkade bifall till utskottets afstyrkande utlåtande öfver motionen, Hr Wallenberg ansåg att ifall topografiska kåren vore till för civila ändamål, så Dorde den läggas under civildepartementet. Om enhet dermed kunde vinnas, så hade tal. intet deremot. Lämpligaste sättet torde dock vara att mot skälig ersättning åt chefen för topografiska kåren Tpparaga att öfvervaka ekonomiska karteverket tills nämnde kårs öde blifvit afgjordt. Förenade sig med grefve Mörner. Grefve Beck-Friis ansåg, att vare sig att de militära kartarbetenas ordnande dröjer längre eller kortare tid, så kan man dock tills vidare ställa topografiska kåren i samband med ekonomiska kartverket. Derigenom skulle man förekomma dessa ständiga minor och kontraminor, som nu anlades inom båda verken och icke vore nyttiga för någotdera. Hr Berg framhöll att topografiska kåren är en militärkår och att de militära kartarbetena äro helt olika med de ekonomiska. Sedan landtmätarnes göromål blifvit minskade, vore det dessntom skäl att inom det ekonomiska kartverket öppna ett fält för dem. Yrkade afslag å utskottets förslag. Grefve C. G. Mörner. Man förekomme ej olägenheten af att den ena kåren behöfver uppmäta hvad den andra uppmätt förut genom att gifva dem en gemensam tillförordnad chef. Denne skulle liksom alla andra tillförordnade chefer, hvilka samtliga stå på en osäker fot, icke företaga någon genomgripande organisation. Frih. v. Essen ansåg det för närvarande lämpligast att bifalla utskottets förslag. Statsrådet Bergström anmärkte, att om han nyttjat uttrycket civil kårom topografiska kåren, så hade hans mening endast varit att den nu arbetar uteslutande för civila ändamål. Den utarbetar en karta öfver Sverige, och detta är ett civilt arbete. Dess förre chef, general Hazelius, insåg mycket väl hvilken vigt denna karta egde i civilt afseende och utverkade att den icke skulle hemlighållas. Till en början hade samme ehet ansett, att hela ekonomiska kartverket borde indragas och bekostas af hushållningssällskapen, men slutligen hade äfven han biträdt den mening att ekonomiska kartverket borde läggas under en gemensam chef med topografiska kåren. — Den blifvande gemensamme chefen skall icke ha till uppgift att organisera, utan att leda och ordna arbetena, så att de passa i stycke. Ekonomiska kartverkets tjenstemän kunna ej konnektera kartor efter rågångar, och topografiska kåren har visat hvilka. stora fel de begått. Tal. uppläste en kritik af öfverste Stecksen öfver det sätt, hvarpa en triangelmätning blifvit af de förre utförd. Inga åtgärder hade blifvit vidtagna för att förekomma vid dylik mätning alltid förekommande fel. Så hade t. ex. ett fe af 7 grader uppkommit på en vinkel, och en triangelsida hade blifvit så oriktigt nppmätt. att den afvek med 200 fot, oaktadt sidan ej hade mer än en half svensk mils längd. Dei är på sådana mätningar man vill upprätta kartor! å vore det bättre att stryka hela ekonomiska kartverket. Grefve C. G. Mörner yttrade att äfven toporafiska kåren låtit komma sig fel till last. Så ade den en gång mätt fel på 1200 fot, uppfört skogar, der sådana ej existerade o, 8, V. i r Wallenberg framhöll, att följden af föreningens genomförande blott skulle bli att man hängde den ena kåren på den andras chef, utan att förena deras arbeten. Ansåg det vara en peklaglig företeelse att höra klander öfver en kar uppläsas, då den anfallne ej kunde försvara sig. Klandret faller för öfrigt i första rummet på högsta styrelsen. , Gretve H. Hamilton ansåg, att om landtmätare skola fortfara med triangelmätning, höra de erhålla fullkomligare undervisning i afseende på sättet att verkställa den. Felen kunna deäsutom ofta ligga i dåliga instrumenter, och om ekonomiska kartverket haft bättre instrumenter, sknlle troligen ett bättre resultat vunnits. Instämde med grefve Mörner i begäran om återremiss, Hr statsrådet Bergström. Det bade varit talarens skyldighet att sätta representationen i kännedom om de fel som af ekonomiska kart verket blifvit begångna, enär meningen är att sfhjelpa desamma. Ingen lär väl för öfrigt kunna fordra att styrelsen skall begifva sig ut å landsbygden för att kontrollera det sätt hvarpå artarbetera blifvit utförda, men då felen blifvit bekanta, så hade tal. måst begagna detta faktum för att visa det ekonomiska kartverket saknar de egenskaper som erfordras för triangelmätning. Att undervisa landtmätarne i triangelmätning skulle erfordra en lång tid, ty man måste dervidlag börja från början och maa kan ej taga en gammai Jandtmätare och låta honom börja läsa högre matematik. ftskottets hemställan bifölls, (Forts.)