STOCKHOLM den 28 Februari? i Förmiddagens plenum i Första kammaren öppnades af h. exe. utrikes statsministern, hvilken i anledning af grefve af Ugglas i lördagens plenum framställda interpellation förklarade att, innan de af regeringen rö-! Tande tredje hufvudtiteln gjorda framställ; ningar blifvit i sin helhet af riksdagen be; svarade, kan den i sammanhang dermed : gjorda frågan icke till K. M:ts pröfning ; upptagas. Grefve åf Ugglas nöjde sig med! att beklaga detta förhållande. Vid föredragning af statsutskottets utlåtande n:r 10, rörande sjette hufvudtiteln, uppstod någon diskussion med anledning af 2:dra punkten, hvari utskottet afstyrker en af hr Åstrand väckt motion en löneförhöjning. af 600 rdr åt landtmäterifiskalen. Bifallstill motionen yrkades dervid af statsrådet Bergström, frih. Funck, hrr v. Koch, Ekman; Bennich och frih. A. Raab, af hvilka den förstnämnde bland annat påminde om denna frågas behandling vid föregående riksdag. Ett lika stort anslag för samma ändamål hade då af K. M:t begärts, tillstyrkts af utskottet och. bifallits i Första kammaren, men omintetgjorts genom Andra kammarens afslag samt utgången af den samfällda voteringen, Under sådana förhållanden vore det ej besynnerligt att K. M:t ej förnyat sin begäran, hvilket dock ej vi sade något bristande intresse för denna sak, : för hvars framgång statsrådet tvärtom ut-f ; ; j tryckte sina sympatier. För bifall till ut-j skottets afslag talade grefvarne af Ugglas ; 4 j j och Beck-Friis, som, ehuru de uttryckte sina sympatier för sjelfva saken, ansågo att statsutskottet ej borde bifalla ett dylikt anslag På förslag af en enskild motionär, äfvensom l: att aktningen för representationen bjöde att hålla fast vid föregående riksdags beslut. S Vid derefter anställd votering bifölls motionen med 55 röster mot 37. Vid punkten 3, mom, b af samma utlåtande, hvari utskottet afstyrker en: af hr Helander väckt motion om uppskof tillsvidare med verkställigheten af beslutet om föreningen af de topografiska och ekonoMiskt-geografiska karteverken uppstod en längre stunds liflig diskussion, som öppnades af grefve H. Hamilton, hvilken ansåg en sådan förening af topografiska kåren och ekonomiska karteverket, som blifvit af K.l M:t besluten, mindre lämplig. Såsom grund härför anfördes att K: M:t föreslagit det : topografiska kåren skulle uppgå i generalstaben, och då otvifvelaktigt snart nog en sådan ombildning af den senare förestode, hvarigenom en liflig vexelverkan skulle uppkomma mellan densamma och armen, måste generalstaben egna sig åt en kartritning för speciella militära ändamål, hvilka voro helt andra än ekonomernag, De senare tillhörde det att bedöma landets odling och följa dess ekonomiska utveckling, hvilket man ej kunde begära af generalstaben. Olägenheterna dervid att de olika kartverken arbetade under skilda styrelser skulle lättast afhjelpas derigenom att cheferna meddelade sig med hvarandra. På grund häraf föreslog tal. eh från hr Helanders förslag något afvikande skrifvelse till K. M:t med anhållan om uppskof i beslutet om föreningen af ekonomiska karteverket och topografiska kåren, men frånträdde sedermera detta förslag, förenande sig med de herrar, som yrkade återremiss. Yrkanden härom framställdes för öfrigt af grefve C. G. Mörner, hrr Wallenberg och Berg, hvilka äfven motsatte sig förepingen af de båda kartyerken, hvilka egde helt olika uppgifter. En af de största svårigheterna för fransmännen änder sista kriget var just bristen på militäriskt bildade kartografer; och det skulle vara en lika stor brist, om Sverige i behofyvets stund saknade tillgång till militäriskt användbara kartor. För öfrigt vore ej frågan genom den beslutna åtgärden löst, ty den innebure ingen verklig förening mellån topografiska kåren och ekonomiska kartverket, utan man hade blott löst hängt utanpå chefen för den förra ett chefskap äfven för det senare. Motiven för utskottets utlåtande i denna punkt och det slat, hvartill det kommit, försvarades af statsrådet Bergström, är Nordenfeldt, grefve Beck-Friis och frih, von Essen; som ansågo att den topografiska kåren i närvarande stund verkar för civila ändamål. Alla dess arbeten äro lika med det ekonomiska kartverkets, blott med den skilnad att på det senares kartor utmärkas särskildt åker och äng. -Ekonomerna kunna icke utföra det geografiska kartverket, emedan deras triangelMätningar äro allt utom säkra, såsom bevis hvarpå upplästes utdrag af en af major Stecksn, i egenskap af t professor vid topografiska kåren, afgifven berättelse. Ekonomiska kartverket är derför odugligt, om det ej sättes under chefen för topografiska kåren, som kan anordna arbetena så, att de passa väl i stycke med hvarandra: Skulle i ep. framtid topografiska kåren försvinna och generalstaben: få en förändrad oOrgarisation, blir enannan anordning naturligen nödvändig, men. bör då ock lättare kanna ske, helst då säkerligen de för kartverkets utarbetande duglige komma att stå qvar dervid, Till dess detta sker, som antagligen ej kommer att ega rum förr än i sammanhang med en förändrad armåborganisation, bör topografiska kåren snvändas för det geografiska kartverkets ändamål. Eh chef bör finnas för båda verken, som är ansvarig för arbet enas gång så, att intet slöseri med arbetskrafter vidare kommer i fråga. Efter diskussionens slut bifölls punkten utan voterimg. Punktsrna 4—8 biföllos utan diskussion, En längre diskussion föranleddes deremot af 9:de Ppuakten rörande det i denna punkt föreKommande utlåtandet angående utgiftsstaSR ba RR a RA RN RE RR ORO OA RE OO—REEERORANA E TE TE E EETRE N T TA TTT ER EE NERE ET