Ts oo ED PIARARV ÖMUUAR SEUANALES VESUPAEUTNUUESE ph under en krigsutrustning behöfva betydligtb flere officerare, än hon i fredstid aflönar och ja håller öfvade. Förnt har man sökt afhjelpa ll denna brist på officerare genom anställning p af s, k, månadslöjtnanter, hvilka för tillfäl-n let och utan särskild förberedelse erhöllosp bland kofferdiflottans skeppare och styrmän;s men ju mer örlogsflottan med allt hvad der-In till hör afviker från hvad den i handelsmarinen uppfostrade sjömannen är van vid, ju mer sjöofficern måste vara utbildad såsom artillerist och infanterist samt kunnig i maskinväsendet, desto nödvändigare har det d blifvit, att den reserv, man i krigstid har att tillgripa för att komplettera officerskåh ren, eger någon närmare kunskap om den tjenst, han kan bli kallad att göra. Fler1 talet i den komit, som för några år sedan h hade att undersöka dessa frågor, har derföre föreslagit, att man skulle söka utbilda en del reservofficerare af dertill lämpligel? sjömän vid handelsflottan och till denna de-1 ras utbildning använda de lärarekrafter, som 1 i alla händelser erfordras för utbildande af fasta officerare. Antalet af elever skulle vara 5 om året, För att göra sig säker om aspiranter med en viss allmänbildning skulle det vara vilkor för vederbörandes antagande, att de hade genomgått en mel lanskola eller erhållit en deremot svarande allmän undervisning samt undergått examen i norska och två främmande språk; vidare skulle de ha tagit styrmansexamen och gjort minst 30 månaders utrikes sjöfart. Tiden för en kurs skulle bestämmas till ett vinterhalfår; derpå skulle aspiranterne underkastas en teoretisk och praktisk examen, hvarefter de skulle deltaga i öfningarne på exercisskeppet samt i ekiperingen af den till utrustning för sommaren bestämda korvetten, på hvilken de derpå skulle embarkera för att förrätta tjenst såsom examinerade kadetter samt erhålla tndervisning och öfning i skeppsmanövrer, begagnande af ångmaskinen och exercis. Efter slutad expedition skulle de underkastas examen i de discipliner, i hvilka de hade fått undervisning om bord, och derefter utnämnas till sekundlöjtnanter utanj: fast lön med förpligtelse att i sex år efter sin utnämning göra officerstjenst vid utomordentliga rustningar eller i händelse af krig, hvaremot de för öfrigt skulle vara tjenstefria. En minoritet i nämnda komite var dock af den meningen, att den af flertalet föreslagna halfårskursen vore otillräcklig att meddela någorlunda goda insigter i och intresse för det värf, som utbildningen gäller. Denna minoritet har derför föreslagit, att reservofficersinstitutionen skulle ordnas så, att man från densamma under fortsatt tjenstgöring och utbildning kunde avancera upp till de högre och fasta officersgraderna. Undervisningen i land borde omfatta en tvåårig kurs vid en reservofficersskola för ett antal af 20 aspiranter. Reservofficerarne skulle då ersätta de hittills varande fasta sekundlöjtnanterna och halfva antalet af premierlöjtnanterna: Deras tjenstetid skulle bestämmas till 4 år, så att de för halfva denna tid inkallades till militärtjenst och för den andra hälften erhölle permission till kofferdifärder. Deras antal skulle sålunda bli 40 och de årligen afgåendes och tillkommandes 10. . Så samma gång man sålunda tager 1 ötvervägande hvad som kan göras för att föröka örlogsförsvarets effektiva styrka, har man äfven fortsatt undersökningarne om ett tidsenligare ordnande af landets böfästiingsväsen, särskildt hvad kustförsvaret angår. För det nä samlade storthinget har ett regeringsförslag blifvit framlagdt, gående ut på att en del fästningsverk vid Kristianssand, Bergen och Throndhjem skola nedläggas, samt att några andfå köld stå qvar utan fortifikatoriskt vidmakthållande. Detta förslag står i samband med framläggandet ål en omfattande plan för landets befäst ningsväsen i det hela taget, hvilken blifvit af armedepartementet antydd i sina hufvuddrag, och till hvars utförande till en del speciella anslag blifvit äskade. Departementet yttrar, att det till vägledning vid en så mycket som möjligt kort sammanfattad öfvörsigt öfver vårt befästningsväsen vöre tjenligt indela de nuvarande öch eventuella befästningarne i tre klasser efter deras hufvudändamål och betydelse för landets försvar i det hela. I första klassen komma då: 1) Befästningarne vid Dröbaksund med Akershus och Kongsvinger samt eventuel anläggning af en. depöt i upplandet för den sunnanfjellska krigsskådeplatsen, med andra ord försvarsverk med hufvudsyftemål att betrygga Kristianiafjordens inre bassin jemte hufvudsta-! den samt armöens hufvudupplag sunnanfjells. Härtill sluter sig försvarsverket vid Svelvig utanför inloppet till Drammensfjorden, 2) Befästningar i och vid Throndhjems hamn af motsvarande strategisk betydelse för den nordanfjellska krigsskädeplatsen. I andra klassen komma: 1) Befästningarne omkring marinens hufvudstation på Horten. 2) Fredriksstads fästning. 3) Bergens befästningar. Dessa ha samtliga sin förnämstal betydelse såsom hufvudstödjepunkter för vår flotta samt såsom skydd för stora värdeupplag, på förstnämnda ställe för flottans behof, på de två öfriga hufvudsakligen han-. delsupplag, men jemförelsevis så betydliga, att deras förstöring måste antagas skolal. sträcka sitt inflytande utöfver de med deml: omedelbart förbundna privatintressena. I tredje klassen uppföras de ställen, som behöfva permanenta försvarsanläggningar,l. dels såsom sekundära upplagsoch replipunkter för kustförsvaret, dels af andra militära skäl eller slutligen såsom säkerhetshamnar för handelsflottan under krig. Hit höra: Inloppet till Fredrikshald vid Sponviken — Fredriksvern — Arendal — Kristianssand— Flekkefjord — Kristianssund — Tjellösund i Lofoten—Tromsö—Vardöhus. Såsom stödjepunkter för sjöförsvaret af det sunnanfjellska landet mellan Fredriks: vern i vester och den svenska gränsen uti öster äro sålunda uppförda i yttersta linien Fredriksvern—Fredriksstad och det försvarade inloppet till Fredrikshald; nästa försvarslinie finnes mellan Horten och Gjelön, stödd af befästningarna på Horten. Innanför komma hufvudförsvarslinierna i Dröhakagnnd oach Svalvioe gamt glntlicsen even. NT et nn om ba (NA MR nt : Km i kt — (VS Jr br ———