Då för ögonblicket försvarsfrågan hos oss ligger nere, kan det vara af vigt att erfara hvad som på detta område företages eller tillämnas i Norge. Med afseende på planerna för sjöförsvaret och befästningarne ha vi från vår korrespondent i Kristiania, i bref af den 18 dennes, mottagit nedanstående intressanta meddelanden, som synnerligen hvad angår planerna för kustförsvaret och användningen af hvad som finnes i behåll af den fordna roddflottiljen torde vara förtjent af uppmärksamhet från svenska representationens sida: Storthinget beviljade i fredags ett anslag, hvilket genom sitt sammanhang med andra, mer omfattande planer får icke ringa betydelse. Det nu fattade beslutet gick ut på, att af ett äldre anslag skulle användas -en summa af 15.000 spd. till försök med förändring af Vår äldre roddflottiljs -kanonslupar till obepansrade kanonbåtar med kanoner af svår kaliber. Nämnda anslag beviljades ursprungligen år 1868 med 39,000 till Ppansarkanonbåtar eller, obepansrade mindre fartyg med svårt artilleri, men har ännu icke blifvit begagnadt, emedan regeringen efter en af storthinget sjelf gifven antydan har föredragit att först till representationens godkännande framlägga en utförligare plan för marinens nybyggnader under den närmaste framtiden. De förberedande antydningarna till en sådan plan föreligger nu från marindepartementet, och den går i korthet ut på, att man i stället för att bygga monitorer skall för kustförsvaret anskaffa :ett större antal obepansrade,! mindre ång-. fartyg med svårt artilleri. Regeringen an-: rr för såsom skäl härtill, att när den nu under byggnad varande fjerde monitorn är färdig, skall sannolikt tillbörligt afseende vara fäst vid denna del af vårt sjöförsvar och i för-? bindelse dermed vid unionsförsvaret, under i, det att vi, hvad nybyggnad angår, icke längre . få uppskjuta att söka ersätta den mycket ! stora förlust för vårt egentliga kustförsvar,! som förorsakats derigenom, att roddflottiljen : utgått ur den effektiva krigsmaterielen. Men härjemte tyckes det — om också icke . öppet uttaladt, likväl temligen tydligt antydt — ha inverkat icke litet på beskaffenheten af denna plan, att allt starkare tvifvel uppstår, huruvida monitocrerne verkligen förmå skänka något säksrt försvar under den utomordentliga utveckling, som artillerimaterielen på de senaste åren har fått. Marinkommandot yttrar t. ex., att man väl kan förutsätta, att det var den ledande tanken vid byggandet af de första monitorerne, att deras torn skulle vara fullkomligt betryggade för genombrytning. Denna säkerhet måste då vara eqvivalent för den mindre offensiva kraften hos dessa fartyg (nemligen till följd af deras fåtaliga bestyckning), hvilken icke stod i proportion till kostnaden. De första, som byggdes i Amerika, visade sig också uppfylla detta vilkor mot det artilleri, man kunde begagna mot dem. Men förhållandena ha, såsom bekant är, förändrat sig mycket sedan den tiden. Det visar sig nu, att våra monitortorn kunna genomborras af den 10,000 skålp. vägande 5!etonskanonen, således af hvad man nu kan kalla den vanligaste bestyckningen på örlogsfartyg, och detta till och med på 1500 alnars afstånd. Man har således måst tänka på en ytterligare förstärkning af tornpansaret, men till och med efter den för ett år sedan föreslagna förstärkningen skola monitorernas torn kunna genomborras på 2000 alnars afstånd af den 37,000 skålp. vägande 8!e-tonskanonen. Denna sak måste således göras till föremål för närmare behandling och begrundände. Då förändringen för hvarje fartyg skall upptaga 3a —1 år, under hvilken tid det blir otjenstbart, måste det endast i afseexde härpå vara rådligt att afvakta fullbordandet af den nya monitorn, under hvilken tid det möjligen också skall bli tillfälle att erfara, hvilka resultater man härutinnan kan komma till i Sverige, der de äldre monitorerna äro sammansatta på samma sätt som våra, och der den nyaste monitorn, Loke, är försedd med bröstvärn omkring tornfoten, De obepansrade mindre ångbåtar, på hvilka det således nu är meningen att företrädesvis samla ansträngningarne, ämnar Yvan ordna i tre klasser. Den första klassen, som närmast är bestämd för det yttre kustförsvaret, är beräknad att skola kosta 150,000 spår stycket; andra klassen, hvars operationsfält skulle vara den inre skärgården och fjordarne, 50,000, spdr, och den tredje klassen, bestämd för inre fjordar och hamnar, mindre än 25,000 spdr. Hvad som nu af marindepartementet föreslås och i afseende på den tredje klassen redan blifvit bifallet af storthinget är, att några exemplar af hvar och en af dessa klasser skola försöksvis byggas, så att man, stödjande sig härpå, till nästa år kan framlägga en mer detaljerad och fast plan för marinens nybyggnader i den närmaste framtiden. Hvar och en af de nya kanonbåtarne ämnar man låta föra en svår kanon, 1:sta klassens på 37,000 skålp. (vårt nuvarande monitorartilleri), 2:dra klassens en på 20--26,000 skålp. och 3:dje klassens en på 10—15,000 skålp. Rörande 3:dje klassens kanonbåtar är att märka, att vår flotta eger 68 äldre kanonslupar, af hvilka 47 antagas vara i det skick, att de kunna förändras enligt de framställda förslagen. I sitt närvarande tillstånd måste dessa fartyg anses olämpliga till krigsbruk, och det skulle derför naturligtvis vara af stort intresse, att den i fråga varande förändringen kunde anvisa en utväg att med rimliga kostnader göra dem tjenliga att öfvertaga en del af kustförsvaret, För detaljerna i förändringen äro flera planer framlagda. En af dessa går ut på sammansättning af två slupar, så att de kunna föra en kanon, vägande ända till 37,000 skålp.; denna sammansatta kanonbåt skulle, försedd med tvilling-propellrar, gifva 6—7 mils fart i vakten, föra ammunition för 50 skott, proviant och vatten för 30 man i 4 dagar, och är beräknad att kosta 25,560 spdr, hvaraf artilleriinventariet utgör 16,000 spår. Ett annat bland förslagen går ut på, att en särskild slup påbygges på sidorna och derigenom erhåller stabilitet för bestyckning med en kanon af ända till 26,000 skålp:s vigt. Kostna