HÅLVÄGEN VID BEECHHURST DENE AP MRS HENRY WOOD. ÖOfversättning af Thora Hammarsköld. ) FEMTONDE KAPITLET. j Sorg. Detta kapitel blir af bedröfligt innehåll; det gör mig ondt men det kan ej, bjelpas. Läsaren torde invända: — hvarför ikta personerna dö, i en berättelse som blott är! ett foster af författarens fantasi? Svaret blir: — emedan de dögo. Ty denna perättelse är icke fiktion; dew är en sann fram ställning af hvad som verkligen timat; — af personer, hvilka lefvat, af händelser, som tilldragit sig. Då en förfatiare käpner sig bunden af verkligheten och önskar vara densamma trogen, kan han icke breda sol jus öfver mörker eller mörker öfver ljuset. Några månader hade förflutit effer Ropert Owens död och medfört åtminstone ett ämne för bekymmer oeh farhåga. Då Geoffry Clanwaring en dag var ute med ett sällskap andra jägare på fågeljagt, fick han at våda ett hagelskott i sin ena sida. Föga yttre skada kunde skönjas och den som var, blef snart läkt; men doktorerna fruktade att allvarsammare inre skador blifvit honom tillfogade och om denna fruktan besannade sig, torde Geofirys lif icke bli särdeles långvarigt. Sir Dene fick aldrig veta de lärda herrarnes oro i detta ämne, — en ero, som för öfrigt nästan ingen fick del utaf, mera än doktor Priar och en skicklig kirurg från Worcester, som bade tillkallats;; RER, M 1-2, UH TT ee