och fru Mallinger afslutar derför sitt äppträdanle i April, då hennös kontrakt går till ända. Fru Mallinger hat många vänner, gynnare öch beandrare, hvilka Mifvit djupt inlignerade öfver vtt hon kommer att lomia operan och de anse utt orsaken dertill egentligen är den, att teaterlirektionen aflönar den ryktbara sångerskan fru bicca så högt, att den ej anser sig ha råd att kunna gå in på de af frå Mallinger uppstälda kor. Dessa resp. gynnare och vänner ha der börjat på alla upptänkliga sått trakassera och till och med groft förolämpa henne så väl på teatern som utom den; flera gånger då sån-1 serskan efter representationens siut skulle fara rem hade hon blifvit öfveröst med ågvädingsord, och i dessa s. k. demvästrationer ha äfven en nängd damer deltagit. Men fru Lucca har också ränner, fynnare och beundrare och dessa å sin! sida ha börjat på ungefär sammå, sätt demonstrera mot fru Mallinger. Artistifna vid operan lära också vara deladö i ett Mallingeroch stt Lucca-läger. Ilår om aftonen gafs Figaros oröllops På Operan, då fru Mallingers vänner illåto sig att demonstrera mot fru Lucca. För örsta gången efter Imeca—Mallinger-fejdeis vörjan uppträdde de båda artisterna På samma: ifton och i samma opera: Vid sin entrå som Ohernbin helsades frö Lucca med en applåd från umfiteratori och första raden, men från högre resiöner hyssjades af alla krafter. Fru Lucca blef häröfver mycket uppbragt, hon lät wnafälla sig ordet sohyfsadt!dh skyndade ut. Ridån gick ned och publiken, söm tycktes ångra sitt beteende, hörlade ursinnigt ropa på sin bortskrämda tskling. Ridån går upp; Rosina (frå Mallinser) är inne på scenen, fru Lucca (Cherubin) kommer in; hon går fram till midten af scenen och säger i energisk ton: Jag vet mig ej ha handlat något orätt och jag inser ej hvarför je skall låta förolämpa mig. Frenetiska bifallsrop följde nu och representationen fortsattes utan att Hli störd. — Charakteristiseh dentsch. En bekant tysk kompositör Ferdinand Hiller skref 1851 bref från Paris till Kölnische Zeitung. Han svärmade för Paris och skref bland annat att -de, som ej äns mn känna Paris, rådas resa ditsåsnart som möjligt; och de, som redan kännastaden, böra göra allt för att shart åter komma dit-. Sjelf hade han 15 år dessförinnan lefvat der en längre tid som musiker. Nyssnämnde år var han emellerid åter der och gjorde då ett besök hos den amle Beranger, i celebre chanson-författaren sfter estetiska samtal kommo de så in på poli tiken, och Hiller skrifver bland annat härom följande: Charakteristisch französisch aber wWares, lass er ernsthaft glaubte wir hätten an die Wielereroberung des Elsasses gedacht; ich habe mir herausgenommen ihn in dieser Hinsicht zu beruhigen. Hvilket som var mest karakteristiskt i dessa aningar, lemna vi derhän; men verkligheten 20 år senare, den var åtminstone charakteristisch deutsch ! — Några oreda ar. Man läser i tidningen Libertå: nder det senaste kriget var den 28:de dagen i åtskilliga månader olycksfall. Man finner detta af följande sammanställning: Den 28 Juli 1870. Kejsarens och den kejserliga prinsens afresa till Metz. å Den 28 September. Strasbourgs kapitulation efter 46 dagars belägring, af hvilka 37 dagars bombardement, förlust at nära 1100 kanoner och nära 10 millioner francs, som funnos i bankens och statens kassor. Mot den olyckliga staden afskötos 193,722 projektiler. . Den 28 Oktober. Treussarnes inmarsch i Metz. 150,000 man föllo i fångenskap och preussarne erhöllo 153 örnar och fanor, 541 fältkanoner, 76 mitraljöser, 800 fästningskanoner, 300.000 gevär, 2000 st. militärfordon samt materiel till 85 batterier artilleri. Den 28 November. Ockuperandet af Amiens oenom general von Goebens trupper. Den 28 December. Utrymmandet af platån Avron af Paris-armåns trupper efter 29 dygns ockupation. Den 28 Januari 1871. Paris kapitulation. Den 28 Februari. Nationalförsamlingen besluter skyndsam behandling af lagen om fredspremeliminärerna. Den 28 Mars. Första konferensen i Bruxelles mellan Frankrikes och Tysklands befullmäktigale ombud. Vi skulle kunna tillägga, att den 28 Maj afled kommunen på Pere Lachaise i kampen mot samhällsordningen. — En grann erkebiskop. Alphonse Karr: krifver i tionde häftet af sina Getingar: Jag äser i tidningarna, att den nye erkebiskopen i Paris hållit högmessan i Notredame, utstyrd med mn kräkla, som är värd sina 70,000 francs. — Jag föreställer mig att den gode Guden ser ned ill jorden och säger: -Kors i Herrans. namn, vilken vacker erkebiskop! hvilken präktig krumtaf! Och hans korkåpa sedan! Det der kallar ag vackra spetsar och jag håller min salighet not hvad som helst på att de äro äkta och gamla. Fransmännen ha varit olyckliga, med det bör rara dem en stor tröst att se en så snyggt utstyrd erkebiskop. Hvad mig sjelf angår, känner ag min gudomliga vredegmot detta folk i hög rad mildrad, då jag betraktar honom. Jag har visserligen i mina dagar skådat en hel hop öfrersteprester, bouzer, imaner, fakirer, poper, nuftis, brahminer, lamas, mollahs, marabuter, arser, dervischer etc. ete.; men sällan har jag ikväl sett en så vacker erkebiskop. Den der cräklan måste bröder emellan vara värd sina 0,090 francs. Det är verkligen smickrande för ud 1... Ack, monseigneur — ty sålunda titulear man presten hos en Gud, som föddes i ett tall, lefde fattig och dog på korset — monseigweur, fruktar ni inte, att man kan påminna er m dessa ord, som man tillskrifver en annan, nen som, på en obetydlig ändring när, härröra n den helige Bonitacius, biskop och martyr. rr begagnade gyllne prester kalkar af trä, nu ricka träprester ur gyllne bägare. Kyrkomötet Rouen inskärper hos biskoparne att de skola läda sig anständigt och äta måttligt. Detfjerde yrkomötet i Kartago föreskrifver: Biskopen kall hafva en liten boning invid kyrkan, hans ord skall vara tarfligt. hans möblering enkel ch bi:lig. Det första kyrkomötet i Milano går ill och med så långt, att det bestämmer biskojarnes matsedel sålunda: soppa, oxkött, mjölknat och två sorters frukt. — Huru går det då ned krumstafven?— Humant. Enligt Freie Deutsche Schu Aeitung förekommer i motiveringen till ett utåtande af en justitiarie Riehter till regeringen Erfärt, rörande en af skollärare fl ansökan m någon förhöjning i pensionen till skollärares nkor, följande uttalande: Vidare må man beänka, att en förhöjning af pensionerna kommer ee a till följd förlängandet af enkornas ifstid. — Nytt råämne för sockertillverkning. I Vustralien växer på vissa ställen ganska talrikt let så kallade grästrädet, hvars stam hinnerfem ill sex fots höjd och uppnår en tjocklek af ungeär sex tum. Från stammens spets utgå långa lad, liknande grässtrån, hvilka sitta tätt intill varandra och hänga ned som en fjäderbuske. Jr denna knippas midt reser sig en stjelk af tta till tio fots höjd, hvilken uppbär blommorna. Prädet har hittills icke ansetts vara till något saom. och den mark. hvarpå det växer. hör till