HÅLVÄGEN VID BEECHHURST DENE MRS HENRY WOOD. Öfversättning af Thora Hammarsköld. ) Till dig kan jag väl säga det, fastän jag inte vill yttra mig till någon annan, fortfor sir Dene förtroligt. Jag kan inte hjelpa, att jag tror Drew måste tagit litet för mycket till bästa den qvällen. Han hade haft en lång oeh tröttande resa och natten blef ganska kall. Sitter en karlinte stadigt i sadeln, så kan det allra minsta göra att han står på hufvudet; endast det, att Dobbin föll in i galopp utför backen, var nog. Jag har aldrig märkt att Drew druckit ett glas för mycket, svarade sonen. Det har inte jag heller; tro också inte att jag utan anledning skulle vilja säga något förklenande om honom, sade sir Dene. Priar säger äfven att han var nykter -men det finns inte förthy ett tvifvel hos mig här vid lag, och jag hyser det inte utan 8täl. Hvad är detta skäl, min far? frågade Geoffry helt naturligt. Härpå berättade sir Dene den besynnerliga historia — kallande den en amsaga — som blifvit honom meddelad angående hvad Drew såg eller tyckt sig se vid Den smygande indianen. Sir Dene betviflade saken fullkomligt; doktorn hade låtit honom veta Blacks förklaring och sir Denes sunda förnuft sade honom att förklaringen var. sann. Geoffry åhörde baroneten under tystnad. Hvad jag vidare tänker om saken, är ) Se A. B. M 1—22 och 24.