STOCKHOLM den 26 Januari. Vid dagens sammanträde i Första kam maren förekom ett litet efterspel till den i förra veckan förda debatten om statsverks propositionen, synnerligast i. hvad demrörde användningen af statsverkets öfverskott Grefve Henning Hamilton ansåg sig nemli gen böra. göra ett tillägg till sitt under den nämnda debatten framställda yrkande att en fond i utländska obligationer skulle af statsverkets öfverskott bildas för att an vändas, om stora kreditivet vid något till fälle skulle komma att lyftas. Tillägget bestod egentligen i en erinran om, att re dan år 1840 ett förslag väcktes af då va rande riksdagsmannen i bondeståndet von Zweigbergk om bildande af en dylik fond. hvilket förslag af statsutskottet förordades. Frågan väcktes åter år 1844, men det be fintliga öfverskottet blef på annat sätt an vändt. Hr Wallenberg fann sig med anledning häraf böra ånyo förorda bildandet af en me tallisk fond för i fråga varande ändamål, men väckte på samma gång förslag derom, att nu befintliga öfverskottsmedel, 800,000 rdr. och bankovinst, 1,300,000 rdr, måtte använ das till betalande af statens skuld till ban ken för 1808 års krigskostnader, uppgående till 1,848,000 rdr. Hr Nordström anmärkte, att om den at grefve Hamilton föreslagna fonden: bildades af utländska obligationer, skulle vid inträffande krig stor förlust uppstå vid deras re aliserande, hvarfemot bildandet af en metallisk fond skulle medföra en årlig ränteförast. Grefve H. Hamilton erinrade om huruledes det visat sig att vid det i europeiska förhållanden så djupt ingripande tysk-franska kriget obligationerna i allmänhet icke Visade synnerlig tendens till fallande, icke ens den ena af de krigförande staternas. Hr Wallenberg ansåg att en ränteförlust på en fond i ädla metaller vore den angenämaste förlust för hvilken en nation kunde utsättas. Den liknade premieutbetalningarne som en frisk person gör för sin lifförsäkring. Grefve C. G. Mörner trodde, att det egentligen blott var krigförande eller de med någon krigsfara hotade staternas obligationer, som brukade falla, och att följaktligen den omständigheten att vårt land hotades med krig icke borde föranleda till förlust på de utländska obligationer, som vi kunde innehafva. I Andra kammaren väcktes i dag åter omkring fyratio nya motioner, hvarförutan gårdagens skörd, sexton stycken, fördelades på vederbörliga utskott. Bland de i dag afgifna förslagen förmärktes icke så få gengångare från föregående riksdagar, såsom de gamla välbekanta om bankovinstens regerverande för riksbankens egna ändamål, om grundskatternas aflyftande från jordbruket, m. fl. Ett helt och hållet nytt förslag var deremot det af hr Nordenskiöld framställda, om ett ordnande af de i hufvudstaden befintliga vetenskapliga och fackläroverk, så att derigenom undvikes det slöseri med statsmedel och lärarekrafter, som är en följd deraf att t. ex. undervisning i naturvetenskaperna meddelas till samma omfattning och ofta af samma lärare vid flere läroverk. Motionären föreslog en framställning till K. M:t om frågans fullständiga utredande och om anvisande af de för sådant ändamål erforderliga medel. Vi nämna för öfrigt, såsom mer anmärkningsvärda, hr O. B. Olssons förslag om tillsättning endast på förordnande af embets och tjenstemän i statsdepartementen, för att underlätta det framtida genomföratidet af en reorganisation; hr Ola Jönssons, om ersättning åt oskyldigt häktade personer, och hr L. J. Hiertas, om ändringar i Strafflagen, hufvudsakligen i dess 10:de kap., i syfte dels att minska fångvårdskostnaderna, dels att åstadkomma ur humanitetssynpunkt önskvärda strafflindringar. Slutligen torde förtjena nämnas, att i dag äfven ett jernvägsförslag framkom, det första för denna riksdag, såvidt vi iakttagit. Det var hr Anders Pehrsson i Mörarp, som bad om statsunderstöd för en jernvägsanläggning , mellan Stenkolsfälten i Skåne och lämplig punkt på Helsingborgs: banan, —Oaktadt, såsom man lätt kunde förutse, från regeringens sida intet förslag till. ord: nande af försvarsväsendet blifvit framlagdt vid denna riksdag, lärer man väl ändock jeke kunna undgå att beröra denna angelä: ogenhet med anledning af en eller annan ens. skild motion, som står i närmare eller fjärs mare sammanhang med frågan om den all: männa värneligten. .. Det vigtigaste förslag af denna natur bland dem, som hittills blifvit framlagda, är hr ÅA. Adlersparres i AnIra kammaren. väckta motion om upphörande vf friköpningsoch legningsrättigheten för le beväringsskyldige. Det skall bli af stort intresse att se, huru denna sak skall komma att behandlas af dem, som, under det de vt alla krafter motsatte sig en organisation, som möjliggjorde införande af allmän värenligt utan att landet alltför hårdt betun