RIKSDAGEN. NR Första kammaren. Tisdagen den 23 Januari. Statsregleringspropositionen. (Forts, fr. gårdagsbl.) Hr Vv, Geyer instämde mäed grefve Mörner i den af denne framstäl da anmärkningen angående förslaget om upphäfvande af de skånska hästhemmanens dagsverksskyldighet, att det här vore fråga om att efterskänka ett besvär då det deremot förut i liknande fall varit fråga om raglering. Dessutom framhöll tal. art om betalningen för de dagsverken, som afhästhemmanen utgjordes, också vore låg, så vore dessa hemman dock bättre lottade än hoverihemmanen. enär de förra finge föra ringa arbete, men. fle senare deremot mycket arbetö för låg betalning. Hr Ros gjorde en framställning om förhöjning af Sropstjers om nnans i Norrland löner, Hr Wallenberg. Beträffande de af grundlagen bestämda båda kreditiverna, det stora och et lilla, om hvilka man en följd af år beslutit, kunde tal. icke neka att då den högtidliga akten försiggått att lemna en så beskaffad makt åt riksgäldskontoret, så hade ett och annateende kunnat sköning på ledamäterpas Tanper Ty lika väl som man tör hvarje gång utdelade ett dylikt plakat, kunde man besluta en särskild paragrat af innehåll, att under de ach de omständigheter egde riksgäldskontoret rättighet att utlemna ifrågavarande kreditiver. — Tal. trodde icke att riksbanken vore lämplig att, såsom ifrågasatts, förvalta de medel, hvilka kunde komma att afsättas som fond för dessa kreditig, ty vid inträffande krig finge riksbanken tillräckligt att FÄR med. att förv. Ita sina tgna angelägenheter. sal. fäste vidare uppmärksamheten på att-hvarje upplåning för ifrågavarande ändamål. måste bli ytterst kostsam eh störande för allmänna rörelsen. För att afbjelpa detta hade en mycketstor stat gitvit ett exempel, hvilket I synnerhet en mindre stat borde följa. Det var Preussen som gifvit detta exempel, hvilket gick ut på att samla ma en skatt i silfver för att vid utbrytande krig an1) Å, 8, 5, 118,