— Helt nyligen gjorde Königsbergs universitet en förfrågan hos preussiske kultusministern v. Mihlen med anledning af en ansökan från ett ryskt fruntimmer om tillträde till medicinska studier vid universitetet. Ministerns svar var ett afslag. I Österrike har ej heller någon kvinna erhållit doktorsgraden, men de, som äro annorstädes promoverade, tillåtas i Wien att besöka sjukhus och kliniker. I Ryssland inrättades genom en kejserlig ukas 1869 en särskild afdelning för kvinnor vid Mediko-kirurgiska akademien i Petersburg, Kursen är fyraårig, sålunda ett år kortare än för de manlige studenterne, och inträdesfordringarne mindre än för desse; kursen måtte vara hufvudsakligen beräknad för obstetrisk, gynekologisk och pediatrisk praxis. — Därtill är ock sannolikt — att döma efter de meddelanden i tidskrifter, som jag haft att tillgå — de kvinliga läkarnes kompetens inskränkt. TI början af 1870 studerade vid denna kurs en kirgisiska; samtidigt funnos åtta kvinliga lärjungar från Ryssland vid fakulteten i Zirich. — Alldeles nyss har universitetet i Moskwa öppnat sin medicinska fakultet utan all inskränkning för kvinliga studenter. Fordringarna på förstudier äro desamma, som för den manlige studenten, och undervisningen gemensam. I Finland är frågan nyligen afgjord. Ett kejserligt bref af den 1 maj 1871 förklarar kvinnor som önska egna sig åt läkarekallet, berättigade att i sådant fall begagna sig af undervisningen vid universitetets melieinska fakultet; — en ordalydelse, som synes mig betyda likstäldhet i studier och kompetens. Jag har mig ej bekant, att frågan varit å bane i de andra skandinaviska länderna. Det synes af föregående, att man ej öfverallt uppställer eller vill uppställa samma fordringar på den kvinliga, som på den manlige läkaren. Ett medgifvande åt kvinnan att på sådana vilkor inträda på läkarebanan vore, menar man, åtminstone under den kvinliga elementarundervisningens nuvarande tillstånd endast skenbart;iverkligheten blefve målet oupphinneligt. Jag hänvisar t. ex. till ofvan anförda yttrande af prof. Agardh. — Oupphinneligt blir det väl ej, men onekligen torde denna omständighet bidraga dertill, att efter all sannolikhet, hos oss åtminstone, jämförelsevis få kvinnor välja läkarens yrke. Men för denna likstäldhet tala så fullständigt bindande skäl från samhällets sida, enstämmigt betonade af alla de myndigheter, hvilkas yttranden ofvan anförts, och hvilka det torde vara öfverflödigt att här upprepa, att hvarje förslag att skapa en läkareklass med minire kunskaper och begränsad rätt till verksamhet hos oss ej torde möta stora sympatier. Ett sådant förslag har i ett föreIrag i Göteborgs vetenskapsoch vitterhetssamhälle, oktobersammankomsten 1869, ramstälts af prof. Hjort. Han vill bildanlet af en talrik klass af kvinliga läkare, 1tbildade vid provinseller kommunalskolor och i sin verksamhet underordnade de i statens tjenst stående eller eljest legitimerade läkarne. Af sådana läkekunniga kvinw0r, spridda öfveralt och verkande ismärre kretsar såsom sockenläkare eller dylikt, len manlige läkaren till hjälp, väntar sig orof. H. de lyckligaste frukter så väl för sjukvård, som allmän helsovård, En trerig kurs vid de nämnda skolorna, där sjukhus eller militärläkare tjenstgjorde såsom undervisare, och för hvilken såsom förstudier fordrades att hafva genomgått lärarinneseminariet, skulle visserligen hufvudsakligen riktas åt det obstetriskt-gynekoogiskt-pediatriska hållet, men dock gifva lem insigt äfven i andra medicinens och kirurgiens grenar. Dem skulle tillkomma den enklare behandlingen af de vanligast örekommande inoch utvärtes sjukdomarne, och öfver sin verksamhet skulle de i raporter redogöra för sina förmän, läkarne, — Jag har hänvisat till de skäl, som bjuda såsom nödvändigt, att samhället ställer samma fordringar på alla läkare, män och cvinner, nafsedt hurn många kvinnor skola unna uppfylla dem; de kvinligaläkarne begära äkerligen ej häller bättre. Atminstone i Engand, där äfven en sådan mindre kurs varit förelagen af prof. Aclandi Oxford, bekämpas hvare sådant förslag med energi af de kvinliga äkarne sjelfva, miss Garrett i spetsen, De ordra inga eftergifter, ty de inse, att halfvildning skulle vara deras saks undergång, le fordra endast fri och öppen täflan; och et är inst hvad den svenska förardningen sifver. Så säger miss Jex-Blake 1): jag aner det vara af väsentlig vigt, så väl i de cvinliga läkarnes, som den stora allmänheens intresse, att måttet för de praktiske äkarne, vare sig manlige eller kvinliga, må sara identiskt; att kviina må Iiå undergå amma examina, som redan äro faststälda ör män, och mottaga sin medicinska grad jå fullkomligt samma vilkor. — — Låt den nedicinska graden hafva ett fullt bestämdt rärde; gör vilkaren så stränga, som nl beagar, endast sådana, att de kunna uppnås f alla studenter, och att de klarligen förtås af allmänheten: och sedan, för alla, som rilja ärligen vinna och bära den eftersträfrade lagern, a fair fleld and no favours! Altså kvinnor må blifva läkare, på samna vilkor som män; men huru bör bäst de:as undervisning anordnas? (Slutet följer.) a 2 AK mm Fel -re RT