oss födlidet år omtalade, af slöjdföreningen pris belönta korkskärningsmaskinen) och som genom sin stora enkelhet synes vara förtjent af större uppmärksamhet. Genom anbringande af en obe tydlig mekanik på den vanliga enkla väfstolen och med användande af blott fyra skaft och fyra trampor kan nemligen den väfvande med stör. sta lätthet frambringa väfnad i de mest olikar. tade mönster och detta till och med i samma väl utan att någon omträdning af solfvorna behöf ver verkställas. Man har förevisat oss tvenne dukar, af storlek som vanliga serveter, båda i särdeles kompliceradt mönster, den ena utsirad med fornnordisk ornamentik och den andra rikt försedd med blomsterbuketter och fåglar, båda med fullkomligt afslutad bård kring alla fyra sidorna och äro dessa väfda i samma väf och med samma trädning. För att nu på något sätt tillgodogöra sig och bringa till en allmännare kunskap denna uppfinning, ämnar uppfinnarens syster, en ung sr ländsk bondflicka, inom kort företaga en resa genom Sverige och emot en lindrig afgift undervisa dem, som önska inhemta kännedom om hbegagnandet af i fråga varande apparat. Tillfälle är äfven att hos henne få göra beställning på dels hela väfstolar å 20 rdr. dels, om väfstol förut finnes, på blott den särskilda mekaniken å 10 rdr: den senare kan äfven lätt förfärdigas på stället. Hennes namn är Johanna Andersson och adressen Gisslaved, Burseryd och Börtebohult. Uppfinnaren är sjelf boende i Stockholm. — Aflidne veteraner. En korrespondent skrifver till Upsala-Posten: — Den 4 sistlidne Januari afled vid Wattholma bruk en gammal krigare, nemligen f. d. mästersvennen Richard Kinn. Denne hedersman var född den 24 November 1789. Han utskrefs som landtvänfist 1808, men blef i en af de första drabbningarne tillfångatagen och afförd till Ryssland. id de öfriga kamraternas hemkomst visste ingen huruvida han ännu lefde eller hade omkommit. Hans föräldrar togo det senare för givet, men sjelfva nyårsqvällen 1809 hemkom an, vandrande och alldeles utblottad, till sina föräldrar. Modren var den första han träffade, och hon nedföll, till följd af hans usla tillstånd, sanslös. Kinn antogs strax derefter till hammarsmed, från hvilken tjenst han dock för omkring 24 år sedan i följd af ett slaganfall måste taga afsked. Hans helsa blef dock så förbättrad, att han ända till de senare åren sysselsatte sig med lättare arbeten. Han dog utan märkbar kroppsligisjukdom och efterlemnar 6 aktningsvärda barn och 19 barnbarn. Denne var den siste landtvärnisten inom Norunda härad. I Södermanlands Läns Tidning läses: Återigen har en af männen från våra senaste krig, en af desse tappre, hvilkas tjenster så ofullständigt belönas, lemmat det jordiska. Jonas Brink. f. d. korporal vid lifkompaniet af Södermanlands regemente, afsomnade i Walla, inom Husby socken af Oppunda härad, den 10 December, i en ålder af närmare 91 år. Brink. född den 14 Januari 1871, inskrefs 20 år senare, eller 1801, till soldat för n:r 58 båge rote. Sedan den tiden tagande del i rikets ala fälttåg, blef han vid Sävar sårad i venstra axeln och armen. Han hugnades nu med tapperhetsmedaljen. För under fälttåget 1813—14 ådagalagdt mod tilldelades honom den 19 Juni 1816 kejserliga ryska S:t Georgs ordens kors af ö:te klassen. Öför-. mögen till vidare krigstjenst. till följd af sina blessyrer, beviljades honom den 21 Juli 1826 afsked med vitsordet Mycket väl tjent. Detta vitsord har han alltjemt rättvisat. så väl under den tid, han var i tjenst hos andra, som under le 37 år. han derefter tillbringade i den bostad, hans fordne rotehållare tilldelat honom. Brink hade varit gift två gånger, första gången 24 år, andra gången 42 år.