HÅLVÄGEN VID BEECHHURST DENE AF MRS HENRY WOOD. Öfversättning af Thora Hammarsköld. ) Jag kan inte, Mary. Det är mig alltför mycket emot och jag vet 6j hur det är — jaåg kan inte svälja. Låt den stå, kan ske går det bättre senare. Skall jag hjelpa er i säng, mor? Nej; det är för bittida. Jag måste snart gå. Är det något annat, som jag kan göra? Du kan gerna läsa några verseri bibeln för mig. Min syn har blifvit klen. Mary, som aldrig förr på en af veckans arbetsdagar hört en sådan begäran af sin mor, kände sig alltmera öfverraskad. Hon steg upp och hemtade bibeln, den som på söndagare plägade läsas så långt tillbaka hon kunde minnas; till sin ledsnad fann hon sig likväl ha glömt sina glasögon hemma och hennes mors stodo icke att finna. Den gamla såg ledsen ut. Nå, nå; låt vara då, Mary; men det skulle väl knappt-tagit bort mera än fem minuter af din tid. Det är inte för att tiden är knapp, mor, men jag kan ej se. Hvar är min salig fars stora bibel? Den är tryckt med tydliga bokstäfver. Bibeln låg på högsta hyllan i skåpet bredvid sängen, och Mary fick lof att stiga upp på en stol för att taga ned honom — en stor bibel, i ett fodral af grönt kläde; hvilken tillhört Thomas Barber och den de alduig plägat läsa uti. 4) Se A. B. M 1—12.