månen och jorden nästan nogarannt åter befinna sig i samma ställning hvad faserna angår? Om man antager denna fördelningslag, finner man efter hvarandra följande anmärkningsvärda vintrar: 1776, 1795, 1814, 1830. 1848, 1867 eller vintrarne i en annan serie: 1783. 1802, 1820, 1838, 1855 eller i en tredje: 1788, 1805, 1823, 1841, 1858 eller också: 1792, 1810, 1827, 1845, 1864 0.8. Vv. Fyratioårsperioden skulle sjelf kunna ingå i det nya grapperingssätt vi antydt för meteoroloerna, ty den dubbla Metoniska måncykeln skiljer sig föga från Renous 40 år: Historisk kritik. Rurik och Varägerna. Vid en arkeologisk kongress, som för närvarande hålles i Petersburg, uppträdde bland annat den 23 Dec. en hr Tlovaiski med ett föredrag om Varägernes förmenta inkallande till Ryssland. Tal. var af den mening, att hela episoden om de tre Varägerfustarne Ruriks, Sineus och Truvors inkaljande af Novgoroderne, sådan Nestor berättar den, tillhör fantasiens område, då den bekräftas af inga historiska data. Den utgjorde blott en nowgorodisk lokal legend, af samma betydelse som sydryssarnes legender om de tre bröderna Kiis, Scliteks och Chorews ankomst. Ryssarnes identifikation med Varägerne saknade all grund, då ryssarne långt mer äro ett folk af slavisk härkomst. som i fordna tider bebodde det nu varande södra Ryssland. De byzantinske annalisterna omtala ryssarne på en tid. som är äldre än varägernes ankomst, och förblanda aldrig dessa begge folkstammar. De arabiske historieskrifvarne känna blott sydryssar och omnämna ingenstädes de skandinaviske ryssarne. Anhängarne af den skandinaviska teorien stödde sin åsigt på Konstantin Porphyrogeneta; men om äfven några af dem anförda namn hafva ett för det slaviska språket främmande ursprung, så kunde ju detta mycket väl bero på ett inkorrekt skrifsätt. Enligt tal. hade ordet ryss flere betydelser hos annalisterna och tjenade än till att beteckna en ostlig slavisk folkstam, än blott furstens tjenare. De ryska namn, man finner i Olegs och Igos föredrag, äro af rent slaviskt ursprung och några undantag härifrån måste tillskrifvas oriktigt uttal och skrifsätt. Ryssarnes sedvänjor, sådana de af flere utländske historieskrifvare angifvas, äro likaledes af slaviskt ursprung.. Den före varägernes ankomst konstaterade tillvaron af ryssar i Ugrien (Ungern) vore ett ovedersägligt bevis för deras slaviska härkomst. Sålnnda saknade legenden om de varär giske furstarnes inkallande hvarje grund och vore blott en produkt af medeltids-annalisters böjelse att tillskrifva främlingar hvarje stats undande. Slutligen anförde tal. ett ställe ur legs föredrag, deri denne säger: Vi äro af ryssarnes stams, en va Föredraget framkallade, enligt referaten i ry. ska blad, en liflig diskussion, under hvilken aka demikern Groth vände sig till Tlowaiski med den frågan, om till stöd för den skandinaviska teorien icke kunde tjena den omständigheten, att finnarne ännu i dag kalla svenskarne Ruotsalaiset och deras land Kusotsinmaa. Hr Tlovaiski svarade derpå helt kort, att historien känner intet landskap -Russ i Sverige (!).