kommande åren, och den har visat sin makt genom dessa strikes, som på senare tider pågätt öfver kela Europa. Den inaternationelia föreningens upp: gift har vsrit, att genom bildande af lokala föreningar i alla länder dels anstifta sådana strikes och dels bålla dem vid makt, då de en gång kommit till stånd, samt slutligen att, ifall de misslyckades, genom understöd bispringa de arbetare, som deri deltagit. Genom sammanskott af föreningens medlemmar bildades det material, som satte den i stånd att arrangera och uppehålla arbetsinställningar. På så sätt fortgick föreniogens verksamhet under flera år med vexlande framgång och den sökte särskildt omintetgöra alla arbetsgiivarnes försök att vid inträffande strike importera arbetare från en plets till ea annan. Då andåa medelicke hjelpte, skydde den icke att uppmuntra till våldsamma åtgörder från de tredskande arbetarnes sida. Emellertid var det klart, att genom detta arbetskrig, om det ock till en början noga höll sig inom de lagliga råmärkena, skulle alstra alltmera agg och bitterhet mellan arbetarne och arbetsgifvarne, samt att de förre, då de icke lyckadea i sina bemödanden, skulie inge den alltför långsamma gången af dylika sträfvanden. Dertill kom den omständigheten, att flera bland den europeiska demagogiens mest radikala representanter började vinna insteg i styrelsen för Internationale. De visste ait der göra sina åsigter gällavde med den framgång, avi de förut tongifvande etyrelsemedlemmarne undanträngdes och omstörtningslustan blef bestämmande inom sjelfva direktionen för det internationella samfundet Under inflytande af dessa förbållanden, såväl de arbetande klassernas benägenhet för häftiga och våldsamma åtgärder, som styrelsens egen riktviog upptogs efterhand i Internationales ursprungligen fredliga program de mhäjlsomstörtande åsigter, de mot alia bestående örbålanden fiendtliga läror, som numera äro föreviogens lösen, som betonas och framhållas vid kongresser, i dess tidaingar och vid ella de tillfällen, då den uppträder såom en mskt i samhället. Det är emellertid just efter denna tid, som förenivgen vunnit sina flesta anhävgare såväl inom Belgien och Schweitz, som i Frankrikes och Engisnds stora städer och inom Tyskland. I detta eistnåmuds land har visserligen anslutning till Intersetionale understundom varit förbjuden, men har vetat att på flera sätt kringgå detta förud. Emellertid bar men litet hvarstädes och äfven hos 0s3s tidtals varit oviss om Internationales egentliga syfte och olika uppfattningasätt ba i detta afseende sökt göra sig gällande. Såsidt jag kunnat finna bör icke något tvifvel i afseende på föreningens syfte längre råda, sådan dess verksamhet numera gifver sig tillkänna, och vi böra väl erinra, o33, att Internationale ingalunda är någon hemlig Å ng Då vi tänka detta sällskap, måste in hvarje my auderkasta siv den offeotiizb ar vilkoret för av ext ingripande i sambalvnas lagenketer säall vinsa något almänvare Denna uad-rkastelse ha sko förbandlin id så I erom dess egna gar, 7 cvenierade i ala europeiska ienSverige dock undantaget. Mau kau såleues slit skål såga, att sällskapeis syfsemaål ligger i oppea dag för en hvar, som derom vil! taga jers Listorna tr redan skrifven af e Sävål af crgelska som a tidn blir men fölt förtrogen icke med hvad sällskapet vili utan äfven med hvad det bittisls lyckats uträtta. Bin vilja bar saliskapet belt vyblgen på det bestämdaste tiltzännagilvi gt flora af sing orgauer. Så skrecf en of dras idangar i Javnari månad 1870: Vi vilja ellas rrihet och jemnlikhet, det wvill säga en internationel vulutin Vi uilja ingalunda lappa på den amla samhällsbyvggnaden, men nedrifva den till ruce och bysva vpp olli på meningen, VI äro reor r derfövt, i November af Interrationa!es r: Ett skri har ljudit. ett oerhördt, rop, som ålerupprepats öfverallt, i kstäderna och i vindskumma ta Yr.p, som kommer n darra. je i v.ra lje ty ät bebådur den ag, då vi skol: åervisna vår frihet och vira rätaheter. Hevobitiomen står för dör en; turannerna, a vilddjur som man kalar aristokrater, uch kapital.sterna, de gödda borga ne, de må väl bäfva. ty revolutioner, som ups 088, skall nedia dem i stoftet, i dt den rödjer v ör 088, arbetes barn, det niton und adete äkta söner I Mars 1870 lästes i en an af föreningens många tidsiogar: Vi äro icke systematiska socisliater. vi helt enkelt vevoluionärer uch som sådana vädja vi till saussan af folket, ty hos henne är maktn. Arbetarnes rätigheter, se der vir utgångspunkt; arbetarnes organisation, se der vår ce03 utt gå tillväga; den sociala revolutionen, se der vårt mål .