publicain, som höll på Ledru Rollin, hvilke lock icke ville mottaga den honom erbjudn: kandidaturen, hvarför komiten tänkte bi muraren Martin Nadaud, en veteran frå 1848 (Bifall) Förhandlingarne öppnades a en talare med en utveckling af nödvändig heten utaf imperativa mandat, eller den de puterades fullständiga beroende af ett äta valmännen faststäldt särskildt program (Myc ket bra!) med anledning af de många affal len. Jules Simon hade sålunda 1869 ikam maren rört åhörarne till tårar genom gins tal om dödsstraffets afskaffande; men hu var nu förhållandet med denna fråga, sedar Simon fått säte i regeringens råd? (Rörelse. Hvilket handelshus tilläte väl sina repre sentanter att styra och ställa efter eget för fogande? I sjelfva verket är det politiske mandatet ingenting annat än det borgerligs eller handelsmandatet. Medborgaren Falcet. en klubbtalare från belägringstiden, hade mod nog att tala emot det imperativa man tet såsom en åtgärd, hvilken gjorde intrång på den deputerades frihet ech värdighet. Hans anmärkningar mottogos dock med köld och en tredje talare ropade: Vi skola sålunda endast lita på de valdas ärlighet pt skön borgen! Folk äro endast ärliga, så länge det öfverensstämmer med deras förmån att vara det (Munterhet — Protester.) En fjerde talare föreslog till och med att den deputerade skulle betala skadeersättning, om han på ett eller annat sätt icke uppfylde sitt åliggande. Detta för2lag blef stäldt under omröstning. En femte talare ville till och med förbjuda den deputerade att nedlägga sitt mandat utan tillåtelse af valmännen, hvilket förslag dock förkastades. En delegerad från komiten vid Rue Brea ankom nu med ett af denna komite utarbetadt manifest, som innehöll följande program (imperativt mandat) för kandidaten: 1. Definitivt utropande af republiken; ofördröjlig upplösning af den nu varande nationalförsamlingen och inkallandet af en konstituerande församling, som skall utarbeta republikens författning. 2. Regeringens återvändande till Pavis. 3, Ofördröjligt upphäfvande af belägringstillståndet i Paris och departementen; allmön vVärgepligt för hvarje fransk medborgare med hndantag af de till krigstjenst odugliga 4Å Tvångsundervisnifig i konfessionslösg riskolor. 5. Kyrkansfulkomliga skiljande från staten; kultustjenstemännens aflöning af blott och bart dem, som begagna adoras tjelstor. 6. Fullständig församlingsfrihet, pressårihet och frihet till att bilda föreningar. TI Mairers och adjointers tillsättande i alla lbmmuner genom val. 8 Hvarje departeme. arrondissement, kanton och kommun kall ega full beslutanderätt i saker, som d röra dem. 9. Reform af justiti utvidgning af jury-rätternas .A 10. Progressiv inkomstskatt. gv nesti för alla politiska fö 12, Uteslutandet från alla offe 4 beten af alla medlemmar ät de fart herrskat öfver Frankrike, 13, U, landet af dekreten af-år 1852 angayde familjen Orleans gods, 14. Detta Fogram är ett mandat impåratif, som hvarje kandidat måste antaga. 15. För att dett imper rativa mandat skall få saktion skhi den deputerade, som väljes, i kammaren breslå, att mandatet till den lagstiftande kbrsamlingen ställes lika med det borgerligt mandatet, så att man för hvarje öfverthqelse kan vända sig till domstolarne. (Hä följa underskrifterna.) Detta program anhes i alla punkter, dock med den ändring, b yrj kandet om amnesti uppställdes som flyrsta punkten. Falcet ville ha kriminalfrprytelser undantagna från amnestien; me hans förslag härom lades till handlingarne fsom en pleonasm, då församlingen endasthade att sysselsätta sig med politiska angelsenheter. Den delegerade från Rue Breaneddelade, att komitns program blifvitsgdkändt af en af demokratiens namnkunigoaste förkämpar, Victor Hugo (sensatiol hj fall). Falcet tillät sig att betvifla det hen tre valmän från Rue Brea bekräftadthen delegerades ord. Skaldens kandidatur ,ppställdes derpå. dock icke under försatjngens odelade bifall. En talare förkläde sig dock icke kunna skänka Victor Igo sitt förtroende. Denne, som var föddyicomte, hade efter hvartannat varit leftimist, derefter pär af Frankrike under Ljig Philippe, moderat republikan 1848 och dermera radikal. Under kommunen He han iakttagit en tvetydig hållning, iet han på samma gång uppvaktat komm) och nationalförsamlingen. En annan t för Victor Hugo, som nu på ett så vä sätt krönt sin bana genom godkännand de i ofvan nämnda program uttalade for gar. (Bifall.) Derefter upplöstes möte Den bekante biskop Dupanloup har franska akademien inlemnat sin afsked sökan som medlem af akademien. Det vara missnöje med den bekante repub: nen Littres inväljande bland de fyrtio, bestämt den vördige prelatens beslut upphöra att vara odödlig. Kölmische Zeitung slutar det gamla med offentliggörandet af en inbjudning rh en mängd namngifne män i hela Tysk:r att lemna bidrag till ett storartadt nerf. nelt monument, som skall resas på dee k. Niederwald vid Rhein till evigt m om tyskarnes segerrika strider år 192 Kostnaden beräknas till 300,000 thaler cour. Det skulle vara en lätt sak —al ger Köln. Ztg — att taga denna samm de franska milliarderna; men det tyska ket vill icke hafva någon prålande tr: som skall resa sig som en utmaning till strider. Det vill ha ett nationelt mo! ment, hvilket skall blifva en annan Irm g2änla för alla tvska stammar oach ott