rande såsom ett författningsstridigt mandat impåratif eller, såsom man hånfullt har yttrat, blott vara ett vitnesbörd om den norska allmogens kalligrafiska ståndpunkt.. I det ena af dessa omdömen ligger en öfverdrift, i det andra en undervärdering. Sanningen, som ligger midt emellan, är icke svår att finna efter de här ofvan utvecklade faktorerna, Vi ha nemligen först sett huruledes öfverstyrelsens cirku å ir icke har sjelf förmått utpeka de verkliga afgörande felen och olägenheterna hos det na rådande regeringssystemet eller göra någon sjelfständig framställning ak den riktning, hvari samhällsutvecklingen på de särskilda fälten bör ledas, utan deremot låtit sig nöja med att hänvisa till det namn, som före esvis betecknar det liberala partiet. Vi ha vi dare sett, huruledes äfven den kondevänliga rörelsen i sin sanna och djupaste grund mer närmar sig det liberala partiets åsigter än till de Jaabiekska, och att förhållandet mel-. lan bondevännerna och det liberala partiet i storthinget i sjelfva verket är det, att de förra lemna den sociala basis, på hvilken det senare kan bygga sitt arbete på sämhällslifvets alla fält. Lägger man märke till detta, så kan man icke ett ögonblick tvifla på, att de af cirkuläret föranledda öfverläggningarne mer skola komma att rikta sig mot det positiva — mot hvad man vill ha fram, då en minister J. Sverdrup uppställes — än mot det negativa — de i cirkuläret framställda premisserna till en brytning med det nuvarande regeringssystemet. Och under öfverläggningarne härom skall man också nödvändigt komma till de sanna premisserna, och det skefva, som finnes i cirkulärets motivering, skall med lätthet bli rättadt. Om derför cirkuläret verk-. i ; att i någon större mån uppes uppmärksam, 600 medlemmar ie framlägges, hvilta af de uppställda fråsamman ket besva gorna med uej och der ra med ja, så skall detta ha sin stora indirekta betydelse för storthinget, som då -— om och när det sjelf finner det vara en nödvändighet — kan göra sitt inflytande gällande till en förändring i styrelsen, utan att frukta för, att detta hos folkets stora massa skall väcka den oro och det tvifvel, som så lätt uppstå under sådana brytningar. Det skall nemligen då i detta afseende kunna stöda sig på de djupare samhällslagrens öfverläggningar, hvilka kanske icke varit så uttömmande och så korrekta i alla punkter, som händelsen under dylika förhållanden skulle ha varit hos ett i politiska debatter mer uppöfvadt folk, men hvilka dock skola ha varit anställda med det sunda praktiska förstånd och den moderation, som är egen för den norska allmogen, i synnerhet när det gäller så stora och betydelsefulla frågor — öfverläggningar, som skola innehålla ett ingalunda betydelse. tillkännagifvande, att man i vidsträckta kretsar vill se utvecklingen ledas j den riktning, på hvilken det liberala partiet nu i åratal har pekat, och hvilken innefattar hvad Jaabek och Jaabekianismen aldrig har egt och aldrig skall kunna vinna! ett bestämdt alla samhällslifvets grenar omfattande och alla föreliggande uppgifter upptagande politiskt, socialt och ekonomiskt program. ;