tio år äldresut äm han varr sär Priar var endast trettio år gammal. Har ni beslutit angående den nya vägen, sir Dene? frågade doktorn, sedan de samtalat ett par minuter. Ja; en vecka härefter skall ni få se den under arbete, svarade baroneten bestämdt, i det han gick vidare. Innan vi afsluta dettä kapitel, måste Vi följa Jonathan Drew en minut. eller två. Icke af särskildt intresse för honom, men på det att läsaren må vinna litet klarare insigt rörande lokalen. Då således sir Dene hade gått och Geot. fry återvändt in i parken, begaf sig Drew till sina vanliga göromål, Han följde lands vägen till höger — åt motsatt håll emot det, dit squire Arde gått — och befann sig snart vid några logar och boningshus för arbetsfolket. En half mil, eller något mera från Beechhurst Dene, stod der, litet längre bort, åt venster ett solidt stenhus, med framsidan vändt emot Hurst-Leet samt omgifvet af goda trädgårdar och ekonomiebyggnader. Detta var Arde Hall. Härifrån var utsigten fri; och byn, som till följd af markens sluttning låg något nedanför herrgården, kunde mera tydligt ses. Här skulle varit den rätta platsen för anläggande af en ny väg, om en sådan alls behöft anskaffas, men att squire Årde, som var egare af jorden, skulle medgifva något sådant, var icke tinka på. Jonathan Drew stannade — sons blick följde marken fremåt byn; vigbyggmaden låg honom ständigt i tankarne. Ja, här borde den gå, tänkte Drew; men -eror någon att gamle Arde skulle skäptya till sin mark? Jo, visst! Men när sir Dene har bekosiat arbetet så lär nog ifite Arde bli sen att draga nytta derar. En godsak blir dewi alla fall för sir De