j viea några nya vägar, i spaka känslor, om ej röra, ej rycka med sig något since, ii len oklanderliga versifikationen at ett språk, om nästan skrifver sig sjelft, skåda en poesi, ill hvilken man lyckönskar nationen såsom illen dyrbar skatt, af hvilken hon kan hemta itt dagliga bröd. Det är, som skulle forniden ha jomfört fader Homeros odödliga såner, hos hvilka hela det grekiska folket gick skola, med de näpna poetiska qvädena af ritterlekaren från Tejos. S. Kemiska formler, atomistiskt affattade, till tjenst för studerande vid öfvergången från cqvivalentformler till den moderna kemiens atomistiska formler, af B. Lindman. (Stockh. Samson Wallin ) Kanske mera än någon annan af naturveenskaperna har kemien på senare tid blifvit öjd från falska föreställningar och belyst af vit flera insedda sanningar, och de inom dess område liggande företeelserna allt mer och ner tillfredsställande förklarade. Åtskilliga örot framställda, men ej på sin tid rätt insedda hypoteser och åsigter, t, jenstgörandesåsom sanningar, hafva, jemte nyare tillkomna, lifvit, i synnerket under de allra sists åren, adopterade af de mera skapande och ordnande kemisterna och haft till följd, att föreställningen om de kemiska förevingarnes konstitution samt om lagarne för de kemiska rörelserna och mättningarne blifvit i väsentlig mån olika mot hvad den var för blott några få år sedan — då vi nemligen endast taga i betraktande hvad allmänt antagits samt i läroböcker och den allmänna kemiska litteraturen framställts. Sedan Berzelii stora lärobok upphörde att såsom egentlig lärobok allmännare användas, hafva alla hos 038 använda läroböcker i kemi srundat sin lärobyggnad på de i samband med eqvivalentläran stående föreställningarne sargt förklarat de kemiska föreningarnes konstitution med eqvivalenter, som icke kunna attrycka annat än de af erfarenheten funna nakna vigtförbållanden, men ingalunda besvara en mängd, än här, än der ioom denna vetenskaps gebit uppdykande frågor rörande lagarne för de kemiska rörelserna, I Tyskland, Frankrike och andra länder, som räkna ett större antal i högre mening studerande kemister, höra numera eqvivalentformlerna till .n öfvervunnen ståndponkt och användss ej läogre, om ej af en och annan äldre kemist, som funnit det obeqvämt att tillegpa sig, vi vilja icke just säga de nyare åsigterna, men det formelspråk, hvarmed de uttryckas. I dessa länders nyare läroböcker och i all bättre litteratar får man numera ej vidare te nägra eqvivalentformler, Det är sålunda i sanning hög tid, att ej mindre de nyare, riktigare åsigterna i kemien, än ock, i sammanhang dermed, de ato: mistiska formler, som utgå ur dem och vid deras tillämpniag användas, blifva uti den allmäona undervisniogen i komi införda äfven hos oss, i Bergmans, Scheeles och Berzelii land. Till inhemtande af de nyare lärorna i kemien hafva vi, för omkring ett år sedan, erhållit ett utmärkt arbete: Berlin-Blomstrands lärobok i kemi, och det nu utksmna arbetet: Kemiska formler, atomistiski offattade af B. Lidman synes 0838 vara synnerligen lämpligt sågom vägledning för inlärandet af den moderna komiens formelspråk. En och hvar, som gjort bekantskap med och tillegnat sig dessa formler, skall derefter med större håg och förhoppning om framgång studera kemien i sin nyare, vetenskavligare och mera fraktbringande form, allt klarare inse ohållbarheten af eqvivalentformlerna samt, såsom fallet varit synnerligast i Tyskland, utan tvekan öfvergifva dem såsom föråldrade och oförenliga med en renare uppfattniog af för reteelserna i kemien. i Att det emellertid, såsom författaren till föreliggande arbete anmärker, skall i allmänhet komma att gå med en viss tröghet att tillegna sig färdighet uti att på det återförnyade atomfo:melspråket uttrycka de kemiska föreningarnas sammansättning, deras sönderdelningar och owsättningar, då man från da första kemiska grundernas inhemtande iätt vänja sig vid eqvivalentformlerna, ligger i sakens natar. Det skall derföre säkert för dem, som studerat kemi efter eqvivalentteosien och ej äro i tillfälls att kunna under en säker lärares ledning sätta rig in i de nya atomistiska formlernas tydniag och användning, biifva syanerligen välkommet att finna en paralelliserande sammanställning af nya och gamla formler för de mest bekanta och i formelskrifning ofiast förekommande kemiska föreningarne. För dem, likasem i allmänhet för alla som studera kemi, bör arbetet blifva en nyttig samt i hög grad tidaoch arbetsbaspårande handbok, och de skola tvifvelsutan erkänna författarens förtjenst i detta ytterligare uppslag till de gamla läroböckernas utbytarde mot nya tidsenligare, Vi anse oss derföre kunna på det högsta rekommendera det med ntmärkt omsorg och en förfaren lärares urskilning i afssende på omförg och valda mönsterformler, utförda arbetet. — — — At Svenska Slägtbolen, ht G-briel Anreps vidt omfattande genealogiska för tag, har ett