Strödda underrättelser. Ordensväsen. S:t Georgsorden. Då en storartad fest py figen firsts i Petersburg af S:t Georgsorden torde det kunna roa våra lässre att inhemt: några korta underrättelser om denna orden: uppkomst och syftem Vi meddela derför här ett otdrag ör en artikel i ämnet i tid ningen Deutsche Reichsanzeiger: S:t Georgsorden stiftades såsom rysk militäror den för landtoch sjöofficerare till riddaren S: Georgs ära den 7 Dec. (26 Nov.) 1796 af kejsa rivnan Katrma II. Den riddare, hvars namn me än tio ordenssamfund bära, var enligt legendel en Kappadosisk prins, som lefde I midten af de tredje århundradet efter Kristi födelse och dq martyrdöden under förföljelserna mot de krista på Diocletiani tid. Hans mest berömda bedrfi var dödandet af lindormen, som hotade att um: aluka konpuogadottern Aja. Legenden förskrifier från orienten och kom först till vesterlante nom korsfararna, hvilka sedermera i sitt ba: örde riddaren Georg, genomborrande lindorwen hvarmed de bildligt betecknade muselmannen, :on de tågat ut för att bekämpa. Den underknft som tillskrefs detta bandr, var anledningen, at storfurstendömet Moskwa och längre fram de ryska kejsarriket upptogo riddaren Georg mej lindormen i sitt vapens hjertsköld. Sedan Gexgs ijordnar uppstått under kejsar Fredrik III, i Ba sern, Hannover, konungariket Båda Sicilierna C r. v., stiftade, såsom här ofvan nämndes, kejsa oinnan Katarina (född i Stettin den 2 Maj 172 ch dotter af preussiske fältmarskalken furit Kr sten August af Anohbalt-Zerbot), i sitt åttorde re geringsår den ryska 3:t Georgsorden, hvilken änd till vår tid blott förlänats för militära förjenste och tapperhet och är en af de förnämsta miltärord nar i alla stater. Den ryska S:t Georgso:den be står alltsedan sin stiftelse statutsenligt af ett o denstecken, som ej får förändras, aldrig förläns med briljanter och föreställer ett hvitt, af fyr wiogar bildadt kors, på hvilket framtill : ett röd midtelfält är anbragt det moskovitiski storfu stendömets vapen — riddaren Georg dödand lindormen — och på baksidan riddarens namr teckning i svart skrift. Orden utgjordes till å 1807 af fyra klasser, hvilkas innehafvare kallade Tiddare. Riddarne i första klassen bära dekor: tionen i ett band bestående af tre svarta och tv fr strimmor från högra skuldran till vensti höften under uniformen och derjemte en fyrkar tig, guldbroderad stjerna på venstra sidan af bri atet; i stjernans röda midtelfält står ofvannämnd namnteckning i guld och i en svart reffla inskri ten på ryska språket: För militårförtjenst oc tapperhet. Andra klassen bär samma kors on kring halsen och gtjernan likt den första, de tredje ett något mindre kors omkring halsen, mc ingen stjärna och den fjerde ett ännu mindre ko i koapphålet på venstra sidan. På ordensfestera äro de generaler, som inneba Georgs-orden, en ligt en kejserlig ukas af den 31 Dec. 1797 för n as dag TE veg kf Se Sr AAA