STOCEHOLH den 13 Dec. Thiers budskap, om hvars innehåll vi förut efier tolegrammen lemnat en kortfattad resumö, meddelas nu fallständigt af Indåpendance. Såsom vi redan nämnt, iakttager presidenten dena djupasta tystöad med afseende på de konstitutionella frågorna. Om dettal: kan förklaras genom den vigt Thiers fäster vid en del administtätiva frågörs lösning, hvilken han under närvarande förhållanden, ! framför bestämmandet af konstitutionen, än-: ser vara al behofvet för Frankrike, så före-l faller det deremot rent af oförklarligt att han med samma Pe förbigår den vigtigaste af alla på dagordningen stående fråor — nemligen den om den allmänna unlervisningens reorganisation. Frågan om nationalförsamlingens förflyttande till Paris vidröres icke heller i budskapet, men måhända härrör detta deraf, att regeringen velat att initiativet i denna på sitt sätt brännande fråga skulle tagas af någon enskild deputerad; hvilket äfven skett genom Duchatels motion, hvilken emeilertid högern vägrat skyndsam behandliog, hvilket ytterligare utgör ett bevis på dess oberägenbet mot Paris såsom församlingens säte. Då våra läsare rodan känna hofrudinnehållet af budskapst, ahss vi oss icke behölva meddela det digra aktstycket, hvilket upptager flera spalter, tryckta med petit, uti den ag hvaruti vi tagit del af detsauma. Då några paristidaingar för lördagen icke ännu. kommit oss tillhanda, kunna vi icke lemna någta upplysningar om parispressens åsigter om budskapet, hvaremot vi sa 038 i tillfälle att efter Times radogöra för församlingens hållning under det budskapet upplöstes. Verldsdladats specielle korrespondent i Paris telegraferar nemligen härom följande: ;sKammarens hållning under budskapets upplåsande var mycket intressant att iskttaga. Dan visade mycket tydligt att den nu öppnade sessionen kommer att bli särdelas stormig. Da i början af budskapet gjorda antydningarna om nödvändigheten att jemföra landets nuvarande tillstånd med den ställning, hvaruti det lemnades af kejsardömet, mottogos med allmänt bifall. Församlingen applåderade entusisstiskt det ställe, aer det talades om de aktade och de hedervärda. Venstern spplåderade yttrandet om Italien. Högern gillada förklaringen 1örande den holiga stolen. Församlingen mottog mycket gyansamt , den innerliga önskan, som uttrycktes för Österrikes reorganisation, och applåderade hvad som yttrades om det ömsosidiga förtroendet mellan Frankrike och Ryssland. Förstnttiogea gillsde att regeringen gjort Tyskland koccssoner för att påskyada utrynmandet af de sex departemeaten. Den protoktiosistiska delen af budskaat, som vidrörde uaderhsandlingarnsa om hanelsfördragat med Eagland; mottogs med tystoxd. Knot och sorl hördes, då en talt af tolf till fomton procsat å haltyllevaror framstäldos som moderat; men då i budskapet hänosyftades på lord Granvillss senaste not, hvilken, i stället för att framställa positiva skäl, talade om er grocdsats; som England icke kunde öfvergifva och ,om hvilken Frankriko icke var öfvertygadt, hördes skratt. Bifallsrop förnummos, då det tillkännagafe, att franska regeringen, efter mottagandet af denna not, hade beslutit stt uppsäga fördraget, men lemnoat protokollet öppot till Februari 1873. Då den inre politixen kom till tals, hördes starka protester räct det beröm, som skänktes prefexterna. Presidenten fortsatte emelJertid sin läsning midt under larmet ceå Gröry varnade församlingen att icke göra sig skyldig till någe uttryck af ogillsnde vid uppläsandet af ett sådant dokument. Vid redogörelsen för budgeten tillkännagat budskapet, under allmänt bifall, att några vidara experiment med afseende på flottan icke komna att ega rum. Församlingen mottog under tystnad. det ställe, som talade om ökandet af armån och artilleriot, på det man kunde vara färdig till ett fälttåg. satt att krigsbudgeten blifvit ökad med 80 millioner. Församlingen applåderade entusisstiskt åt de berömmande ord, som egnades det flottans manskap, som hjeltemodigt kämpade mot tyskarns och mot kommunan, men mottog föga gynnsamt tillkännagifvandet, att tall kommer att påläggas nödvändighetsartiklar. Församlingen visade sig icke heller gynnsamt stämd för tillökningen i cirkulerande banksedlar och tycktes icke skänka sitt bifall åt de uppgifter, som budskapet meddelade rörande franska bankens affärer. Församlingen applåderade lifligt den ,passagen, som säger att rivaliteten mellan de nya och gamla armeerna har försvunnit, tack vare den goda andan hos de nys officerarne. Allmänt skrattade man, då i budskapet yttrades, att ett år är nödvändigt för att skapa en god korporal, två år för att skapa-en god sorgaant och tre år för att dana en god officer, i motsats till teorien för improviserade armörr, Församlingen applåderade också, då bädskapet framhöll, att de beklagliga missfänkan t hos den senaste regeringen vore or( l 1 i j j j en till ökandet af budgeten i allmänhet. la skarpa omdömen om den fallna regimen helsad23 med handklappningar; alla passager, som uppräknade antalet af stridskrafter, som vors samlada kriog Paris, mottogos under tystnad. Ea riktig storm brast lös, när presidenten förklarade, att han vore emot den obligatoriska krigstjensten, och oväsendet blef ännn värre, då han förklarade att denna obligatoriska tjenst skulle bli Frankrikes ruin. Ytterligare ökades stormen, då presidenten tillkännagaf, att hafvadstadens beskydd skulle anförtros åt en ordnings-milis. . Mot. detta. förslag till rekonstruktion afnationalgardet protesterades mycket häftigt. Presidenten svarade härpå: Jag kan ej svara i detta ögonblick, men om, då frågan kommer till diskussion, jag finner att majoriteten kan ådagalägga att förslaget är oriktigt, så skall jag handla säsom den, Tullban faner ace ha avnitt ) Här förvadaore