1 al de under värt blokadtillständ ingångna telegrammen, bekräftas fullkomligt af de tidningsmassor, hvilka nu ligga framför 038. Några särdeles märkvärdiga eller intressanta händelser ha nemligen under dessa dagar icke inträffat i Europa, och, med undantag af de parisiska tidningarne, erbjuda de öfriga föga eller intet af större intresse. Såsom man lätt kan tänka sig, utgör nationalförsamlingens sammanträde förliden måndag efter tvenne månaders ferier förnämsta ämnet för den franska. pressens betraktelser och meddelanden. Åtskilliga Paris-tidningar undfägna härvid sina läsare med redogörelser för de lagförslag, hvilka regeringen ämnar förelägga nationalförsamlingen. Men då dessa redogörelser högst betydligt skifta efter de olika tidningarnes politiska ståndpunkt och tydligen hafva en mera subjsktiv än egentligen objektiv karakter, anse vi dem icke för närvarande förtjenta af något särskildt omnämnande. Åfven med det förmodade innehållet af Thiers budskap sysselsätter sig en stor del af franska tidningarne, Härom ega vi dock bättre underrättelse genom ett i dag ingånget telegram, hvilket i korthet meddelar innehållet af presidentens budskap, som upplästes för nationalförsamlingen under sessionen i går. Ordningen söges vara återstäld inom landet, förhållandet till utlandet skildras såsom godt, särskildt framhållas i detta hänseende Österrike och Ryssland. Regeriagen förklarar sig skola iakttaga neutralitet i den romerska frågan hvarför alla farhågor för ett korståg till den appeninska halfön således torde vara öfverflödiga. Hänsyftande å de senaste händelserna, uppmanar Thiers invånarne i de ockuperade departementen att lägga band på sin patriotiska harm. En vigtig underrättelse i budskapet är, att handelstördraget med England kommmer att upp-: sägas i Februari. Fredens bevarande betecknas som regeringens ögonmärke, hvilket säkerligen utgör ett indirekt svar på statsministerns Delbräcks utfall i tyska riksdagen, då han under debatten om anslaget till tyska armån yttrade, att Preussen genast efter erhållandet af sista återstoden at krigsskadeersättningen år 1874 hade att motse ett nytt krig af Frankrike, Tyskarnes åtgärd att försåtta de af dem okej departementen i belägringstillstånd I sysselsätter äfven den franska pressen. Orsaken till detta steg finner man nu vara, att en fransk domstol frikänt en fransman, som med berådt mod mördat en baiersk soldat efter fredsslutet, De tyska tidningarnes förbittring häröfver känner inga gränser och det är för att tillfredsställa den uppretade folkmeningen i Tyskland, som man ansett sig böra förklara de ockuperade departementen i belägringstillstånd. Den franska pressen uppmanar, likasom Thiers i budskapet, befolkningen att med resignation bära denna nya förödmjukelse och uttalar sitt ogillande öfver att den baierske soldatens mördare blifvit frikänd. En obetydlig bonapartisk demonstration, som egt rum på Corsica vid Contis afresa från Ajaccio, och en skrifvelse från : Rouher till valmännen på Corsica, i hvilken han framställer sig som kandidat till en plats i nationalförsamlingen, omnämnas blott s bagateller. För den storartade sorgefesten i Champigny lemna vi längre ned en kort redogörelse, Såsom ett telegram redan berättat, har Belgiens konung gifvit efter för folkviljan och afskedat den dAnethanska ministören, Detta innebär dock icke något principombyte, enär den nye premierministern de Theux äfven hör till det klerikala lägret. Den anledning till missnöje, som i sjelfva verket föranleddö dejsenaste oroligheternai Bruxellea eller de klerikalas öfvervälde inom regeringen, är sålunda icke afligspad genom detta ministörombyte. Så mycket är dock åtminstone vunnet, att i regeringen icke qvarsitter någon medlem, hvilken vidlådes af den fläcken att ha varit inblandad i den Langrandska svinde!affären. Sannolikt var det omöjligt för konunc ga att välja någon annan ministör än af erikal färg, enär de klerikala fortfarande utgöra majoriteten i nationalrepresentationen. Den nye utrikesministern för österrikiska monarkien, Andrassy, har i ett cirkulär till Österrikes repressutanter i utlandet uttalat sig angående den utrikespolitik denna statför den närmaste framtiden ämnar följa. Denna politik, yttrar han, är en klar, öppen och afgjord fredspolitik. Alltför betydande för att söka sin mission annorstädes än inom sig sjelf, alltför stor genom sin landvidd för att behöfva någon tillökning af område, kan den österrikisk-ungerska monarkien icke eftersträfva någon utvidgning af sina gränser. Det skulle vara svårt att angifva någon territorial förstoring, som icke fastmera skulle vara en källa till förlägenhet för båda delarne af monarkien. De fördelar, hvilka det lyckligaste krig kunde erbjuda oss, fortfarli han, kunna aldrig uppväga dem, som vi skola skörda genom det allmänna välståndets progressiva utveckliog, som till och med js en kedja af inre kriser icke ett ögonblick skall kunna uppehålla. Dessa officiella försäkringar om att Österrike icke tänker på att göra några eröfringar synas temligen öfverflödiga. Då detta rike antager såsom regel en bestämdt utpräglad fredspolitik, gör det endast en dygd af nödvändigheten. Kampen mellan olika folkstammar gör detta rikes ställning osäkrare och dess framtid mörkare än någon annan stats i Europa. Upplösningen af ds landtdagar, i hvilka det federalistiska partiet hade majoritet, har väckt mycken bitterhet hos de slaviska befolkningarne, och dessas — i synnerhet czechernas sega opposition — har å sin sida inom den tyskÖsterrikiska pressen väckt en animositet; som man knappast kan föreställa sig. Kollers utnämnande till civiloch militärguvernör i Böhmen har der gjort ett särdeles elakt intryck såväl i anseende till mannens centralistiska tänkesätt, som derför att sjelfva tillsättandet af en civiloch militärguvernör kan anses som ett förebud till belägringstillständets proklamerande. mm — ———— X X—— — 2 ann er . Man torde erinra sig, att vid den tyska riksdagens sista sammanträde för i år den 30 November den af regeringen begärda militärbudgeten, uppgående i rundt tal till 90 milkoner thaler för 3 år (till slutet af 1874), beviljades med den jemiörelsevis ringa majoriteten af 16 röster (150 mot134). Regewin st oustanda ? an otäanda militävkndmet —— I —— ————— LL AR RN —RE EEE RT PN PRE PORN NN fran na CA RT