iktningen att meddela sitt understöd genem stt gifva vederbörande arbete, mest jordarbete på en fattiggård, hvilken dertill inköpes och nrättas antingen af eu särskild socken eller sf flere socknar gemensamt. I afseende på landtboförhållandena har det Nlifvit stadgadt, att alla fostere på statens sods kunna få köpa sina feestesteder. på villiga vilkor (L. d. 8 April 1851 och d. 31 Mars 1852); likaså på Sorö akademis, universitetets och det s. k. kommunitetets stora gods (L. d. 3 Mars 1852) och på kyrkors, sllmänna stiftelsers och embetens gods (L. 1, 24 April 1860). Påbudet, att län och stamhus skulle förskaffa sig tillåtelse att afhända sig sina fästegårdar, har blifvit upphäfdt, i fall afhändandet sker till ofesteren sjelf eller hans efterlefvande familj (L. d. 21 uni 1854). Till följd af dessa stadganden har största delen af bondebefolkningen på nämnda gods nu förvandlats från festere till sjelfegande. Vid allt afhändande till sjelfegendom, således äfven på enskilda egendomar, äro de afgifter, som eljest vid egendomgöfverlåtelse skola erläggas till staten, nedsatta till en obetydlighet. (L. d. 4 Juli 1850). Påbudet, att en bondgård, när den icke skötes af egaren sjelf, blott kunde öfverlåtas åt andra till brukning på lifstid eller minst på 50 år, har blifvit upphäfdt för alla de gårdar, som i tjugu år varit i sjelfego (L. d. 19 Febr. 1861), hvilket är fallet med största delen, så att de flesta af landets bondgårdar nu kunna öfverlåtes till brukning under hvilken brukningsform som helst. Förbudet mot att taga högre ränta än 4 proc. på lån i fast egendom, hvilket sjorde de goda kapitalerna mindre villiga och icke kunds upprätthällas mot de dåliga kapitalerna, har blifvit upphäfdt, men likväl sålunda, att man måste lösa tillståndesbevis att taga högre ränta än 4 proc., hvilket ikväl skall meddelas mot en billig, afgift (L. d. 6 April 1855 och d. 1 April 1871). Arbetsprestationerna in natura ha efterträdts al en penningafgift såväl i förhållandet mellan fösteres och godsegare (L. d. 4 Juli 1850) som i förhållandet mellan socknebor och kyrkor (L. d. 28 Febr. 1856) samt i flera andra förhållanden, Att tionden likaledes förändrats från en naturaprestation till en penningafgift, är förut nämndt. Näringefrihot har blifvit införd, så att hvar och en kan föda sig på hvilket handtverk eller hvilken affär han vill (L. d. 29 Dec, 1857), blott med några enstaka undanteg, såsom handel med medikamenter. Anläggniog af qvarnar, hvilken förut var inskränkt genom förezikrifter om visst afstånd från gamla qvarnar, är frigifven (L. d; 14 April 1852). Anläggning:af nederlag och fridockor, d. v. s, platser, der tull underkastade varor kunna införas utan tullafgift, så att införseloch transitotull först erlägges, när de derifrån föras in i landet eller utomlande, har blifvit tillåten. (L. d.4 Dec. 1863.) Tuallafgifterna ha allmänt blifvit något nedsatta (L. d. 4 Juli 1863 och d.5 Aug. 1864). Beträffande armån har lag atiftats, att enhvar skall vara soldat, att ingen får sätta karl i sitt ställe, och att ingen kan få befälsplats utan att ha varit simpel soldat. Vid infanteriet utbildss soldaten genom 6 månaders garnisonsöfningar, ett år derefter 45 dagars lägeröfning och två år härefter ånyo 45 dagars lägeröfning. BSoldatens aflöning är bestämd till 22 sk. (danskt mynt) om dageo, Remingtonsgeväret är infördt vid bela armån. För flottan ha samma grundsatser för tjenstskyldighet och rättighet att föra befäl gjorts fö ande; ingen kan intagas i sjöofficersskolan, om icke är minst. halfbefaren.eller har tjenat9 månader vid örlogsflottan såsom lärling., menig eller underofficer (L. d. 12 Febr. 1849, d. 6 Juni 1867 och d. 24 April 1868). Alla krigsinvalider är undetstöd tillförsäkradt i förhållande till beskaf. STAR af deras kroppsskada (L. d.9 April På rättsväsendets område är den jorddrottlige Skiftejorisdiktion upphäfd (L. d. 28 April 1850), särskild besvärsinstans för polismål afskaffad (L. d:. 14 Juni 1850), en sjöoch handelsdomstol inrättad i Kjöbenhavn (L. d. 19 Febr. 1861), höjesteret, som förut blott meddelade konklusion utan premisser, har blifvit ålagd att anföra motiverna för sina domar (L. d. 8 Mars 1856), en allmän straffiag har utfärdats (L. d. 10 Febr. 1866), och i skuldfordringsmål ha svenska domar blifvit verkställbara i Danmark och danska i Sverige (L. d. 19 Febr. 1861). Såsom bindande kungörelsesätt har thingsleesning af lagarne efterträdts af införande i en lagtidning (L. d. 25 Juni 1870). Rättsbetjeningen har fått fast aflöning, och sportlerna ha blifvit indragna till statskassan (L. d. 19 Febr. 1861), Polisen i: Kjöbenhavn har blifvit omorganiserad till en för invånarne optig och hjelpsam iorättning (L. den 11 Febr. 1863). För städerna och landsbygden har en sammanfattad polislag utfärdats, likväl så, att de olika lokala anspråken dervid ha fått erforderligt spelrum, att fastställandet af de närmare föreskrifterna rörande ordnings-, renlighets-, sundhetsoch sedlighetspolis är förbehållet hvarje särskild kommun, gom derom besluter i samråd med sin styrelse (L. den 4 Febr. 1871). . För postväsendet har en sammanfattad, systematisk lagj utfärdats (den 7 Januari 1871). Den vigtiga postbudsinrättningen på landet — d. v. 8 det dagliga eller åtminstone ofta förekommande framskaffandet af bref, tidningar m. m. genom postverkets egen försorg från postkontoren och brefsamlings