are fins mer än! 100 barn, skall antingen: n ny skolsal inrättas och en andre lärare illsättas eller en alldeles ny skola uppsättas. 5kollärarnes aflöning är förbättrad, så att icras ställning i det hela kan sägas vara god. Jeras utbildning sker i allmänhet genom seninarier, antingen statens eller privata, och fslutas i alla händelser med ett offentligt rof under statens tillsyn (L. den 15 Febr. 857). Dessutom har på statens bekostnad n fri kurs blifvit inrättad för anstälde skolärares ytterligare utbildning; när en skolläare känner lust och visar anlag att erhålla mn särskild utbildning i ett eller flere ämnen, kan han dels under sina ferier, dels genom n tids befrielse från skolverksamheten utan oetalning vinna tillträde till denna kurs. Till ärareplatserna i städerna och till andre lärareoch biträdande lärareplatserna på laniet kunna så väl män som qvinnor antagas; ärarinnorna måste lika väl som lärarne unlerkasts sig ett prof, dock icke detsamma om för lärarne (L. den 29 Mars 1867). Beräffande skolhusen är det föreskrifvet, hura stort rymdmätt af luft, som skall fionas för ivarje barn o. 8. v. (L. den 8 Mars 1856). Folkhögskolorna (för allmän bildning) ha fritt uppstått, utan något skapande äåtgörande rån statens sida och kunna så till vida icke agas med i redogörelsen för de framsteg, iom stå i samband med lagstiftningsverksameten; men när en folkhögskola blifvit inrättad och satt i gång, får hon utan svåriget ett understöd genom anslag på den åriga finansbudgeter. Anslagen åt sådana skolor samt understöden åt begåfvade och attiga lärjungar vid dem uppgå tillsammans ill omkring 20,000 rdr (danskt mynt) om ret. Af landtmannaskolor (för fackbildning) har af staten en blifvit uppsatt i Kjöoenhavn, hvilken är förenad med den förutvarande veterinärskolan (L. den 8 Mars 1856), och vid hvilken dessutom föreläsas de till skogs och trädgårdsskötseln hörande ämnen. Statens utgift för denna anstalt, den 8..k. veterinäroch landbo-högskolan, är ungefär 50,000 rår om äret. För öfri ba flere privata fackskolor blifvit inrättade för landtmän, till en del förenade med folkhögskolor. Antalet af statens lärda skolor, är inskränkt till tolf. Det har blifvit föreskrifvet, att undervisningen i skolans två öfversta klasser skall delas i en språkhistorisk och en matematisk-naturvetenskaplig kurs, och undervisning i stenska: och fornnordiska språken är införd i alla lärda skoor (L. den 1 April 1871). Hvad som i afseende på kommunalförhålandena her blifvit uträttadt sedan grundlasens antagande, har skett genom särskilda agar för landet, för köpstäderna och för hufvadstaden. Landtkommunerna styras afsockenråd och amtsråd. Valrätten till dessa har blifvit något utsträckt, så att beträffande sockneråden den mindre hälften af medlemmarne väljes af samtliga välfrejdade, icke af fattigvården understödda män öfver 25 år, hvilka ett år ha skattat till kommunen, och den större hälften af den högst beskattade femtedelen af de vanliga valmännen; af amtsrådens medlemmar (med undantag af amtmannen, som är fast medlem och ordförande) väljes den större hälften af sockneräden och den mindre hälften af lika många högt beskattade, som det finns sockneråd (L. d. 22 Mars 1855). Socknerådet väljer sjelf gin prdförande och styr socknens skol-, fattig-, vägoch penningangelägenheter. Sockenrestens säte i sockenrådet är afskaffadt, och ans delaktighet i skolväsendets och fattig vårdens styrelse upphäfd (L. d. 6 Juli 1867). Förutom kyrkooch stadsvägarne äro äfven de 3. k. mindre landsvägarne lagda under socknerådets styrelse. (L. d. 21 Juni 1867.) Bli ordförandens göromål för betungande för honom, kan han få anslag till en skrifvare, hvaremot:han sjelf icke kan bekomma någon lön, Särskild skattetaxering tillfattigvården, till väghållning o. s. v. är upphäfd; till betäckande af socknens samtliga utgifter företages blott en taxering om året, hvaremot gppbörden sker i flere terminer. Amtsrådet sköter amtets kommunala angelägenheter; alla större landsvägar äro lagda under denna styrelse, så att nu hela väghållningsväsendet har gått ur statens händer och blifvit lagd i kommunernas (L. d. 21 Juni 1867). I städerna är tvedelningen af styrelsen (magistrat och borgarerepresentation) upphäfd; kommunens angelägenheter ombestyras af ett valdt stadsråd och — tilldess ett allmänt ordnande af rättsförhållandena försiggått — en af konungen utnämnd borgmästare såsom ordförande (L. d. 26 Maj 1868). I Kjöbenhavn har valet af borgmästare, hvilka äro fyra till antalet, öfvergått till kommunalrepresentationen (L. d. 4 Mars 1857). Största delen af kommunens inkomster åstadkommes genom n inkomstskatt, från hvilken dock inkomst st 400 rdr (danskt mynt) om året är fritafam under det att inkomster från 400 till 200 rdr få en aftagande lindring (L. d. 19 Febr. 1861). Landbefästningarne omkring Kjöbenhavn äro nedlagda och deras tomter sålda till kommunen (L. d. 6 Juli 1867). L Kjöbenhavn, städerna och flere landtsocknar ha sundhetsåtgärder vidtagits, äsyftande stt åvägabringa vilkoren för ett godt helsotillstånd i kommunen (L. d. 12 Jan. 1858). Kommunen har erhållit rättigheter att exVET för anläggning af fattighus (L. d. t Juli 1850). Ett fritt fattigunders har olifvit inrättadt, hvilket förvaltas oberoende Af den allmänna fattigvården, och till hvilken synnerhet de i kyrkorna ioflutna gåfvorna fverlemnas. Mottagandet at detta understöd peröfvar icke mottagaren politiska och dylika ättigheter (L. d. 8 Mars 1856). Den allnänna fattigvården utvecklar sig föröfrigt itan något steg af lagstiftningen allt mer i pA AE RE RR TRES Rn TR een 0