et der oqvinliga inflytandet? Vi nöja 028 iu med att blott fråga. aa er sn al Den nya österrikiska ministören har börat sin bana med att upplösa landtdagarne i Mähren, öfre Österrike, Krain, Vorarlberg ch Bukowina och utskrifva nya val. De nyralda landtdagarne skola sammanträda den 8 Dec. Genom att upplösa. såsom polagiga, alla de dandtdagar, i hvilka tyskarne cke ha majoritet, har denna minister — vad man redan skunde vänta af de förhålanden, under hvilka den bildades och af dess bef furst Auerspergs antecedentia — afgjordt tällt sig på det tyska författningspartiets ida. Den polske ministern Grocholski har vgått samtidigt med det nya kabinettets billande. Man skulle häraf nästan kunna sluta, att de medgifvanden, tyskarne för att lämpa ig efter Andrassy, vilja göra polackarne,äro temligen knappt tillskurna. Det heter också en berättele från polsk sida, att de af de galiziske deputerade uppställda fordringarna nöta det starkaste motstånd hos de nye ministrarna, Kejsaren har emellertid i ett at sing reskripter uttryckligen ålagt Auersperg att sörja för, att Grocholski får en efterträdare, och det berättas, att underhandlingarna med de polske ledarne, trots all ognighet, fortsättas med de bästa förhoppningar om en god utgång. Man tänkte en tid på att äfven upplösa den galiziska landtdagen, men det språk, de polska tidningarna i anledning häraf förde, väckte tänd. heter kos tyskarne. Ett sådant steg kunde lätt haft till följd, att man fått en galizisk landtdag, som kelt och hållet liknade den böhmiska, och då det ligger i tyskarnes intresse att stå på någorlunda god fot med polackarne för att desto bättre kunna kasta hela skulden på czecherne, som icke vilja underordna sig den cisleithanska författningsstaten, blef planen åter uppgifven. Förbundet mellan magyarerne-och tyskarne mot slaverne är således basegladt, och om man frågar, hvad följden häraf skall blifva, kan man i hvad fall som helst med säkerhet svara, att elaverne icke godvilligt skola på under oket.: Dertill äro de alltför talrika, och de räkna på att den mäktiga ryska nationen icke skall lemna dem i sticket. Soir utvecklar i en ledande artikel, att Anårassy genom att ingå i detta Jadssförbund har anderskrifvit Ungerns dödsdom. Det är kanske för tidigt att ännu döma härom; mön säkert är, att den nya vändning; som Mä in: trädt, haft till följd att slaverne på båda sidor om Leitha räcka hvarandra Handen, och rumänerne skola säkert sluta sig till dem. Härigenom skall den slaviska oppositionen blifva mäktigare än någonsin. Under ledning af Rieger och Palacki ha de redan någon tid hållit en allmän konferens i Prag, den s. k. federalistiska kongressen. Enligt Tagesbote har man här visserligen icke kommit till follständig enighet angående ett mensamt uppträdande; dock har man redan beslutit att icke sändå representanter till riksrådet och vidare att intet federalistiskt parti skall uppträda på egen hand utan att först ha rådfört sig med sina politiska bundsförvandter. För detta ändamål: har man valt ett permanent utskott, som skall residera i Prag. Före afresan gjorde kongressmedlemmarna kardinal-erkebiskopen furst Schwarzonberg sin uppvaktning. Tidningen Politik tillropar kongressen: Hvad som börjades i Prag skall afslutas i Agram eller i det gästvänliga Belgrad. Demonstrationerna i den belgiska hufvudstaden hafva nu ledt till det mål, som med dem åsyftades: den klerikala ministerens afång, hvarom ett telegram: från Bruxelles i gens blad underrättar. Lugnet -torde väl nu också vara återstäldt i den belgiska hufvudstaden. Independance-för den :27Nov. bekräftar, att en at representanterna för Bruxelles, hr Bergö, blifvit träffad af ett sabelhugg i armen och i tinningen; blott genom att parera hugget med armen undgick han ett lifsfarligt sär. De klerikala tidningarne offentliggöra: en uppsats af biskop Dupanloup riktad mot Gambettas tal iSaint Quentin. Dupanloap fäller ett mycket hårdt omdöme öfver Gambettas åtgöramden under den tid han innehade makten, beskyller konom att uppoffra nationens intressen för partiändamål och personlig äregirighet samt protesterar. mot det-sväfvande i de uttryck, som Gambetta begagnade i sitt tal, då han sysselsatte sig. med det vigtiga ämnet om skolan och kyrkan, Dapaploup försvarar varmt den religiösa undervisningen mot beskyllningen att vara hinderlig för folkets utveckling och fäster i sammanhang dermed uppmärksamheten på barmhertighetssystrarnes uppoffrande verksamhet och de åfliga soldaternas tapperhet under. kriget, Åvarjemte han förklarar att Gambetta förgälves smickrar det lägre presterskapet. -Dupanloup tillägger, att det icke gifves någon mera demokratisk institution än kyrkan, samt protesterar mot hvarje försök att smäda fromma män och att mot dem uppväcka samma blinda raseri, för hvilket de föllo ett offer onder.-kommunen. Dupanloup slutar sin skrifvelse med den förklaringen; att om det af RR AR Sr OA SR OA ER TT nn