ngdom. Den belgiska representantkammaren börade i tisdags åter sina möten, efter det de rarit inställda sedan förutgående fredag. Enigt telegram från Bruxelles af måndagsaftojen väntade man en stormig session, ty flera iberala deputerade hade anmält interpellaioner både angående kabinettets ställning ch de Deckers afskedande. Bruxelles-tidningarne meddela utförliga berättelser om tilllragelserna natten mellan i fredags och lörlags. Stämningen var efter det kommunens jession slutats mycket upphetsad .och på många ställen skockade folket sig tillsammans, rots borgmästarens förbud att bilda grupper på gatorna. Det varisynnerhet utanför f.d. ministern Nothombs och den klerikale deputeraden Brasseurs bostad, som borgaregardet hade svårt att hålla den förbittrade folkmassan i styr. Ropen: ned med svart-kalotterna! ned med Langrands hemliga agenter! ned med ministören! hördes natten igenom. Redan kl. 9 hade den stora klockan i S:t Gudulekyrkan och geoeralmarschen på gatorna kallat hela borgargardet under vapen. Gar-li nisonen i Bruxelles hade blifvit förstärkt med flera regementen infanteri från Anvers och en sqvadron lancierer från Louvain. På flera. ställen egde sammanstötningar rum, dock för : det mesta föga allvarsamma. På rue desli Ursulines blefvo två personer lätt sårade, en : polisbetjent misshandlades och en af de de-l puterade för Bruxelles, hr Bergå, fick ettsabelhugg i ansigtet, efter hvad det berättas. På Rue de Marais begagnade flera polisbetjönter sina vapen mot fredliga personer, men borgmästaren lät genast afsätta dessa, emedan de åsidosatt det tålamod och den försigtighet, som eljest utmärkt hela poliskåren. — Genom ett kongl. dekret har, såsom bekant, hr de Decker blifvit afskedad från guvernörsposten i Limbourg och i hans stälie har hr J. Marschal utsetts, att tills vidare vara guvernör. — På söndagsaftonen voro folkhoparne ännu talrikare utanför de olika ministörernas lokaler, i synnerhet utanför ministören för allmänna arbeten, och hr Wasseige undfägnades med kattmusik; likaså ministrarne Cornesse, Jacobs och Kervyn. Poligen var ifrigt sysselsatt med skingrandet af folkhoparne. En piket ridande gendarmer gjorde choc på folket, som flydde åt alla håll. Utanför hr Baras bostad vid rae de Spa hurrades mycket. Kl. 11 var det slut på demonstrationerna. RR mm RR RR FPA OO kr CT Thiers har i dessa dagar mottagit en deputation från hamnstaden Dieppe, som anhöll om att vattenbyggnadsarbetenva derstädes måtte få fortsättas, hvarvid han höll ett tal, hvarur tidningarne meddela följande: Frankrike, — yttrade presidenten — måste framför allt tänka på att uppfylla de förpligtelser det ingått; regeringens första tanke är att befria vårt territorium från den tyska ockupationen. För att kunna uppfylla de förestäende utbetalningarne (650 millioner francs innan den 1 April 1872) fattas oss, trots de nya skatterna, ännu 250 millioner. Man måste vidare tänka på att upprätta en oy amortisationsfond. Det blir derföre nödvändigt att ännu en tid uppskjuta arbeten, som annars kunna vara ganska nödvändiga för att uppfylla de oäfvisliga krat, som äro en följd af tilldragelserna. Hvad militärväsendet angår tyckes dock Thiers ej vilja spara, då den vanliga budgeten blifvit till och med ökad med 80 millioaer francs. De normala statsutgifterna skola belöpa sig till 2500 millioner, utom penningarne till krigsakontributionernas afbetalning och 500 millioner till reparationer af fästningarne samt anskaffandet af ny krigsmateriel. Finansministern Pouyer-Quertier söker beständigt efter nya inkomstkällor för att betäcka dessa ofantliga utgifter. Man antager derför att han fortfarande håller fast vid sin plan om en hög tullsats på råämnen samt att denna post skall figurera i hans finansöfverslag med en betydlig summa. Såsom vi förut omtalat, har hr de Villemessant, Paris-tidniogen Figaros egare och ntgifvare, nyligen gjort ett besök i Luzern hos grefven af. Chambord, för att förmå honom att afsäga sig sina rättigheter till Frankrikes tron, och han gifver sina läsare en utförlig redogörelse för mötet och samtalen med prinsen. Besöket har så till vida varit utan resultat, som omöjligheten af hvad man kallar fusionen. af huset Boorbons tvenne linier blifvit ännu mer konstaterad än någonsin. I synnerhet med hänsyn till frågan om fanan hade man försökt de djerfvaste kombinationer. Villemessant föreslog att sätta liljorna på den trefärgade fanan; andra menade att den hvita fanan åtminstone borde prydas med en röd och en blå rand. Men intetdera at dessa förslag behagade grefven; han ville haj den hvita fanan sådan den är och ville icke höra talas om någon abdikation. Icke heller ville han slå sig ned på Chambord, ntan han föredrog att stannas der han var tilldess Frankrike kallade honom, Med denna sista kraftansträngning från det legitimistiska partiets sida torde således fusionen, åtminstone tills vidare, få anses såsom uppgifven, — Time3 meddelar denna Figsros redogörelse in extenso och innehåller äfven en ledande artikel i ämnet. Etter att ha tadiat grefven af Chambord för hans uppträdande i Luzarn och. på ett ironiskt sätt påpekat omöjligheten af att en descendent af hundrade konungar, öfverhufvudet för dynastien Bourbon, skulle kunna abdikera, slutar tidningen med följande allmänna betraktelser om det nuvarande tillståndet i Frankrike: Det är sorgligt ne se det tillstånd, hvari Frankrike nu bragt sig sjelf, sedan det genom en revolution sökt afhugga en knut, som reformer ej kunde lösa. Dot har nu kommit så långt, att ea antydan