Hvad har man i Sverige gjort i detta afseende, för att befordra qvinnors utbildninj till och användning på studiernas område? Jo, regeringen har, jemte förklarande, att rättighet till läkare-yrkets utöfvande kan tillkomma äfven qvinns, förordnat, att det må vara qvinliga studerande tillåtet att, enligt föreskrifterna i stadgan angående afgångsexamen, og s examen och öfver sina dervid ådagalagda kunskaper erhålla vitsord. Detta har dock så nyligen skett (Juni 1870), att ej ännu några större resultater kunnat visa sig. Emellertid är ett exempel redan gifvet, — universiteterna äro förberedda på saken, och Carolinska institutet är redo att emottaga qvinliga medicine studerande; åtskilliga skolor lära bereda flickor till studenter, och bland dessa läroanstalter är en, dr Schticks Förberedande Lärokurs (gymnasialafdelningen) särskildt afsedd till en sådan anstalt. Det är uaturligt, att utsigten till en dylik nyöppnad bana stod något oklar för mångas ögon, och äfven för dem, som skulle beträda den; man frågar sig sjelf: hvartill detta? — och bsesionar då ej, att ej allenast allt vetande är af en på förhand ej beräknelig nytta, utan ock en sådan afslutad kurs — äfven antaget, att den ej leder till ytterligare studier — gifver både trygghet åt en sjelf och rekommendation inför andra, då lärarinnakallet eller någon annan sjeltständig bana beträdes. Och antagligt är, att sedan, som sagdt, de större flic! skolorna börjat för de mera beg fvade eleverna anlägga undervisningen så, att den kan blifva grundläggande för allvarligare studier — åtskilliga yngre studentämnen der uppväxa, hvilka just genom sin ungdom hafva vidsträcktare framtidsvyer samt i och med detsamma större mod att taga de opröfvade stegen. Också ETTOR