Bättegångs-: och Pollssakor. Tryckfrihetsåtal. A rådhusrättens femte afdelning förevar i dag det af ledamöterna i styrelsen för Hvitbetssockeraktiebolaget i Stockholm, hrr medicinalrådet O. F. Hallin, husegaren F. W. Hertzer, grosshandlaren Da: did J. Hirsch och generalkonsöln J. W. Smitt anhängiggjorda åtal mot ansvarige utgifvaTen af Svensk Handelsoch Industritidning för i pr 42 och 43 af nämhda tidning intagna artiklar, hvilka kärandena uti gemensamt affattad stämning ansett innehålla angifvelser, som för deras borgerliga bamn och rykte förklenliga voro och på grund deraf yrkat ansvar å utgifvaren, litteratören Edv. Nachman. Svaranden hade iakttagit persorlig iortällelse och för kärandena infann sig sekre. teraren i bolaget hr H. S. Krook. Kärandeombudet upplyste att orsaken hvarföre ej kärandena uttagit stämning å svaranden förrän sistl. tisdag den 21 innevarande månad, berodde derpå att svaranden i sin första artikel yttrat sig ämna i ett följande nummer belysa de fattade besluten och dröjsmålet hade berott på att kärandena velat afvakta den utlofvade artikeln, Derefter förklarade sig ombudet vilja göra det tillögg i stämningen att, utom hvad kärandena i densamma yrkst, åtalet äfven skulle omfatta att berörda artiklar innehållit sådana tillmälen som på käråndenas heder och ära gå. Innan svaranden begärde att kärandemålet skulle utvecklas, gjorde han den invändning, att då de såsom förgripliga ansedda srtiklarne afsågo styrelsen för ifrågavarande bolag, skulle styrelsen i sin helhet och ej fyra af styrelsens fem medlemmar hafva väckt åtalet, eller åtminstone den i stämningen omnämnde ingeniören R. Tellander hafva istyrelsebeslutet om åtals väckande deltagit. Härpå svarade kärandeombudet, att då i de åtalade artiklarne kärandenss namn voro utsatta, hade dessa såsom enskilde personer full rätt att uppträda såsom kärande, samt att derås menbiog var att både i egenskap af enskilde pörsoner och ledamöter i bolagets styrelse åtala svaranden; hurovida detta komme att ske gemensamt eller af de fyra kärandena hvar för sig i fyra särskilda mål, förbehöll sig kärandeombudet att nästa gång målet förekommer värmare bestämma. Orsaken hvaårföre ej styrelseledamoten Tellander äfven nu åtalat svaranden upplyste ombudet vara bercende på att denne ej varit i hufvudstaden då beslutet fattades, hvilket han likväl fömenade ej utgöra något binder för att hr Tellander i särskild stämning framdeles kunde komma att åtala hr Nachman. Svaranden tillkännagaf sig på ofvan anförde skäl ämna undandraga sig svaromål mot någon eller några andra än mot styrelsen, hvilken han yrkade måtte uppträda i sin helhet. Detta bestreds åter af kärandeombudet, Etter öfferläggniog härom resolverade rättea, att den fann skäl förelägga svaranden att ingå i evaromål, hvarpä denne bagärde käromålets uppläsande, hvilket skedde, och innefattade detsamma dels uppgifter i de delar med hänseende till hvilka käranden ansågo de ifrågavarands artiklarne utgöra adgripelser mot dem, dels ett bemötande af hr Nachmans uppsatsar och slutligen en redorelse för de beslat, som senaste ordinarie olagsstämmor fåttat, och de åtgärder, som med ånledving deråf vidtagits för bringande till verkställighet af nämnda beslut. Sedan skriften bäfvit uppläst, förklarade sig svaranden ej anse densamma gifva honom någon ledning för annat svaromål än han erbjodit, men antöll om 14 dagars ahstånd för att taga del af skriften och derefter söka inkomma med skriftligt svaromål. Rätten beviljade endast åtta dagars anstånd och förekommmer målet sålunda ånyo torsdagen den 7 ioständande December kl. 11 f. m., då det å!iggsr svaranden ätc vid vite sf 10 rdr iakttaga inställslse, — Veterinärläkaren Erikssons död. Från Göteborg skres i tisdags: Utslag har i dag på e. m. afkunnats i det vid rådhusrättens andra afdelning anhängiga jorda mål, angående den förut omnämnda olyekshåndelsen i Nya allen den 1 sistl. Angusti, då veterinärlåkaren C. Eriksson från Halmstad öfverkördes af bokhållaren J. E. Uddenberg. Ealigt det meddelade utslaget ansåg domstolen Uddenberg, genom att vid tillfället ha underlåtit nödig försigtighet, varit ouppsätligen vållanda till E:s död, samt dömde fördenskull honom, enligt 14 kap. 9 5 strafflagen, att böta 250 rdr, hvilka böter tilifatla kronan, hvarjemte Uddenberg, enligt 6 kap 4 S strafflagen, ålades att till målsegarne, jer den aflidnes enka och barn, utgifva sågom skadestånd en summa, att utgå på en gång, af 8000 rdr. Deremot domstolen Uddenberg icke, enligt kärandens yrkande, kunnva ådömås ansvar för öfverdådigt körande vid olycketillfället. Uddenberg ålades slutligen att med 115 rdr ersätta mälsegarnes rättegångskostnader.