STOCKHOLM den 21 Nov. 4 Frågan om Stockholms stads räntegaranti för ett lån å 5 millioner rår till Bergslagsbanans bolag kom i går afton åter till tals hos Stockholms stadsfullmäktige. Anledningen var beredningsatskottets förslag till förklaring öfver de besvär, som anförts hos K. M:t med anledning af öfverståthållareembetets afslag å de klagomål, som hos nämnde embete varit anförda öfver stadsfullmäktiges beslut. Man skulle hafva föreställt sig, att vid detta tillfälle ingen annan diskussion skulle kunna ifrågakomma, än den, som möjligen kunde föranledas af olika tankar om lämpligheten af det förslag till förklaring, som förelåg. Det var derföre med icke ringa öfverraskning man , fick bevitna ett försök att upprifva sjelf-, va det öfverklagade beslutet, eller rättare sagdt, ett försök att förmå samma församling, som för 4 å 5 månader sedan fattade beslutet, att nu anhålla det K. M:t behagade ; upphäfva detsamma. Vi lemna derhän i hvad mån det må anses grannlaga mot j j j l TR mm ot ke DM ee —— de medlemmar af kommunalrepresentationen, hvilka efter långvariga förhandlingar och således, såsom man måste antaga, ef:er mogen pröfning fattat beslut i en af de vigtigaste frågor, som någonsin varit denna församling förelagda, att förutsätta att de skulle afgifva en förklaring, genom hvil-j ken de gåfve tillkänna, att de förfarit så ; lättsinnigt, att de nu icke skulle ogerna se — såsom hr Carlöns diplomatiskt lagda ord lydde — om beslutet blefve upphäfdt; men nog kan det antecknas såsom ett vackert bevis på det lugn och den hofsamhet, med hvilka hos oss offentliga förhandlingar föras, att icke från den genom en sådan förutsättning förnärmade majoritetens sida en kraftig; tillrättavisning gafs åt dem, som inviterade denna majoritet att fatta ett för der.samma så föga hedrande beslut. Den förevändning, som man ville att maJoritetea skulle anlita för att kunna begära att dess eget beslut skulle vräkas, var de förändrade förhållanden, som förmenades hafva inträdt derigenom att utsigter öppnats för åvägabringande af banan Falan—Kihl— Göteborg, och argumentationen gick ungefärligen på samma melodi, som en för några dagar sedan i Dagligt Allehanda publicerad artikel, hvilken försökte att med dessa samma förändrade förhållanden skrämma aktieegarne i Bergslagsbanans bolag och förmå dem att öfvergifva hela planen. Emellertid erinrades ganska riktigt, dels att frågan om banan från Falun till Vvestkusten ingalunda var ny, utan stod på dagordningen redan innan stadsfullmäktiges beslut fattades, dels att om nämnda banas åvägabringande skulle utöfva något inflytande på frågan om en jernväg från Stockholm till Bergslagen, så måste det vara såsom en den kraftigaste maning för hufvudstaden atticke med likgiltighet och under overksamhet åse huru genom denna bana hufvudstadens handelsområde än ytterligare kringskäres och rörelsen inom detsamma drages ännu mer ifrån hufvudstaden, såvida icke densamma genom tidsenliga kommunikationer sättes i stånd att uthålla täflan med de orter, som redan ega och komma att än ytterligare erhålla sådana -kommunikationer. Hr Lindhagen framhöll särskildt det anmärkningsvärda deri, att det är omöjligt att någonting kan göras för Stockholm, utan att alla möjliga krafter skola uppbesvärjas för att motverka detsamma, under det man i andra kommuner står såsom en man, då det gäller något företag, som afser främjandet af Oxnmunernas intresse. Såsom läsaren fioner af referatet öfver stadsfullmäktiges förhandlipgar, blef baredningsatskottets förslag till förklaring med mycket stor majoritet kntaget. Ingen enda af dem, som tillhörde stadsfallmäktiges majoritet, visade sig ha tagit intryck af talet om de förändrade förhållandena. Under förhandlingarne betonades särskildt Bergslagsbanans betydelse med afssende å de affärsförbindelser med Ryssland, som på de senaste åren blifvit öppnade. Vi äro i tillfälle att just i dag illustrera denna sida af saken med några mycket märkliga sifforuppgifter. I vår börsberättelse för dagen finner läsaren en sammanställning af utförseln från Stockholm till Ryssland under de senaste fyra åren, och man skall deraf fiona i hvilken stark tillväxt denna utförsel befin ner sig, och hvilket betydande fält för afsättningen af våra bergverksalster, som synes öppna sig på den ryska marknaden, Egendomligt nog skulle det vara, om landets kommunikatioasväsende . ordnades så, att de produkter fråa mellersta Sverige, som kunna fiona afsättniog på denna marknad, skulle endera dagen nödgas söka sig väg öfver Göteborg, eller, om de ville leta sig fram till den östra kusten, de endast kunde nå den i efle,