STOCKHOLM den 13 Nov. Vi meddalade nyligen en från Upsala utgången, i vältsliga ordalag affattad uppmaniog till svenska folket att åt Sten Sture den äldre uppresa en ärestod. Tanken härpå är icke ny; den har för flera år sedan varit!ri på andra håll väckt och blifvit med bifallla emottagen, ehuru ej utförd; ny är endastji den anledning till minnesstodens uppförande lu man nu hufvodsakligen framhållit samt den s ort, hvarest detta skulle ske. Man har hit-li tills ansett Sten Stures största och mestlo oförgätliga förtjenster hafva varit det varma lg fosterlandssinne och den okufliga tapperhet,(C hvarmed han värnade vårt land mot främ-f mande våld, samt det rättsinne och den kraft, k hvarmed han under sin långvariga regeringsLb tid förde styrelsen och återgaf allmogen dess f frihet och inflytande på landets angelägen-1 heter. Detta i förening med den vigtiga om-1d ständighet ett det först var genom och ilt följd af det stors slaget vid Brunkeberg ilc Stockholm, den 10 Okt. 1471, som riket un-ls 1 f s t l ; ; Å l j der en längre tid fick åtnjuta fred och lugn för de tyska unionskonungarnes under de föregående åren alltjemnt upprepade infalllt och stämplingar, samt att denna seger städse, och med skäl, betraktats såsom Sten Stures haivudsakligaste bedrift, har hittills, då fråga varit om uppresandet af en staty af denne förste bland svenska medborgare., ledt tanken på rikets hufvudstad, såsom ej blott den tjenligaste, utan äfven den enda rätta och honom värdiga plats. Så hafva dock icke de upsaliensiske inbjudaine tänkt sig saken. Väl 8e de sig, för den historiska sanningens skuld, föranvlåtna att, uti redogörelsen förl: Stures förtjanster, hufvudsakligast uppehålla l: sig vid dem han vunnit såsom regeat och li härförare; och om hans andel i Upsala uni-: versitets stiftelse får man icke veta annat, l äv att han ,lät inviga det och till sina öfriga lysande förtjenster lagt också den att kunna kallas Upsala universitets stiftaren. Likväl framhålles detta universitets upprättande och den minnesfest deröfver, som man dervid om några år ämnar fira, såsom en hufvodgroand för uppresandet af Stures ärestod, och det är ingalunda i hufvudstaden, erg i Upsala, som man vill hafra den föragd. Rådfrågar man nu historien om Upsala universitets grundläggande, så finner man att Sten ture haft derom ganska ringa förtjenst. Dot var, mot slutet af 15:de århunuradet, på ena provincialsynod, föranstaltiad af erkebiskopen Jakob Ulfsson i Upsala, som den första åtgärd vidtogs i denna syftning, i det man beslöt hos påiven i Rom utverka tillstånd att här i riket få anlägga en högskola; och när danna tillåtelss ankommit, utfärdade riksföreståndaren Sten Sture, efter samråd med erkebiskopen och rikets råd, den 2 Juli 1477 privilegier för den första högskolan i Sverige, Väl bekant är äfven att deona läroanstalt aldrig kom till någon större verksamhet och betydenhet förr än under Gustaf IL Adolfs tid; till och med under Gustaf I:s tid låg universitetet i lägervall; sedermera var det någon tid förlagdt till Stockholm, der det icke hann uppblomstra förr än det blef återflyttadt; och i en af de för en högskola slira vigtigaste vetenskaper, lagfarenheten, fanns änsu vid 17:de århundradets inzång icke någon lärsre eiler höllos några offentliga föreläsningar. Såsom Upsala universitets ogevtliga stifiare lärer väl den store konung få bstraktas, som genom sina frikostiga donationer möjligejorde en mot ändamålet sv:rande verkzamhet för detta läroverk; och om man vill ära minnet af universitetets första grundliggare, så tillkommer denna ära otvifvelaktigt erkebiskopen Jakob Ulfsson längt mera än Sien Stura den äldre On, således, redan med hänseende till minnesvärdens föremål, ett berättigadt tvifvel skulla kas uppstå, om man verkligen är på rätt väg, då nan för universitetets grundläggande — och detta utgör ju enda motivet, att en staty för Sten Sture kunnat ifrågasättas för U-sala — vill uppresa en ärestod åt denne man; så möter äfven i afseende på gjelfva den handling man dervid vill förherrliga en icke mindre betänklighet. Visserligen var, den tid, då högskolan upprättades i Upsala, begreppet om ott sådant läroverks stora och omfattande nationella vatydelse ännu icke ntveckladt, och det är derföre förktarligt och ursäktligt, att det förlades i en annan stad än rikets hufvudstad; men särskildt pris och lof lärer det väl svårligen påkalla i en tid, då litet hvar torde erkänna, att, om universitetet icke redan vore förlagdt i Upsala, det svårligen kunde ifrågakomma att man skulle der, upprättat detsamma, Man anser i allmänhet mindre städer föga lämpliga för uppresande af ärestoder af mera omfattande betydelse. Upsala har förut ett par rätt vackra minnesvårdar egnade åt Gustaf 1 och Carl XIV Johan. De äro dock endast byster, och då de sålunda äro af mindre anspråk, har man icke behöft mycket göka eller äfventyra vid deras uppställning. Icke heiler har man för deras uppställande sökt bidrag från hela nationen. Skulle det icke hafva varit tjenligast att stanna vid ett lika förfariogssäst? Öch kan det vara lämpligt att, genom uppresandet af en staty åt Sture, egna honom större ärebevisning än de båda ner EM af hvilka man har endast byster uopställda? Den vackra tanken att Hedra Sten Stures minne gillas säkerligen af alla; men jast dsrför måste man, såsom redan i andra tidningar blifvit anfördt, vara med inbjudarne af olika åsigt i afseseende på sättet; ty då hela nationen uppkallas att hedra en stor bjelte och statsman med en ärestod, vill man äfven hafva denna uppställd i landets medelpunkt, der hon eljest ser och vill se sina stora män på 2ådant sätt hedrade.