Strödda underrättelser. Forskningsresor, Ett öppet polarhaf. Under den något fr korrekta öfverskriften: Das offene Polarmeer innehåller Kölaische Zsitung för den 26 Okt. en berättelse till sällskapet för geogrefi och statistik i Frankfort am Main från den ene af deltagarne i den af 038 ett par gånger omnämnda tyska nordpolsexpeditionen, nemligen österrikiske premierlöjtnanten Julius Poyer. Denna berättelse, hvilken är daterad don 9 Okt. och skrifven utanför den norska kusten. ombord på Harald Haarfager, meddela vi här med uteslutande af inledningen: Denna förberedande expedition för att undersöka hafvet mellan Spetsbergen och Novaja-Semlja, hvilken nästa år skal efterföljas af ett större förefog, har haft ett resultat öfver all förväntan. Hvarför vi icke kunde och vågade konseqvent fullfölja en af av föresatta uppgifterna, att uppnå Kung Carls lana, skall löjtnant Weyprecht VA förklara. (Loy.vant Weyprecht, den andre deltaaren i expeditiono, befinner sig för närvarande 1 Norge.) Deremot framstår upptäckten af ett vidsträckt öppet polarhaf i stället för ett hittills för aldeles osegelbart ansedt farvatten, på hvilket ryssar, svonskar och likaså den tyska expeditionen är 1868 till och med i dess sydligaste del förgäfveg ansträngt tig att tränga in, såsom ett resultat, hvilket är egoadt att gifva hela polarfrågan en annan riktniog och att erbjuda en ny och mycket jofvande basis för ett framträngande till nordpolen. Det måste i högsta grad beklagas, ett den stora tyska nordpolsexpeditionen åren 1869 —70 ieka tog denna väg öfver SNovajaSexlja hafvet,, hviiket också ursprungligen af dr Petenzann är erkändt såsom den mest praktikabla för att tränga fram till bjertat af polarbassinen. Under det att an sedda auktoriteter ända till våra dagar ha förkla sat sig afgjordt emot hvarje route öster om Spetsbergen, de många ryska expeditionerna i vårt år hundrade icke heller eps varit i stånd ati kringresa norra kusten af Novsja Semlja, och norrman: nen Johanpnesens resa siatl. år invid kusten af denna dubbelö från Kariska hafvet i Barentesjön betrak. tais såsom en utomordentlig, på många håll till och med betviflad bändelse, ha våra erfarenhbetsrön nu bevisat tillvaron af ett vidsträckt öppet haf vester om Novaja Semlja. Men då Kariska hafvet af skepparne Simonsen, Mathiesen m. fl i år likasom förut befunnits nästan alldeles isfritt, och eftersom det icke lyckats den förstnämnde att eng i närheten af Hviig ön upptäcka den is, som är ett vilkor för hvalrossfångsten, så är det öppna Novaja-Bemlja-hafvets förbindelga med Polynia norr om Biberien nu i höst så godt som bevisad. Men dermed förevioner ett ofantligt isterriterium från våra kartor. Man skall icke underlåta att frametälla år 1871 såsom ett för segliogen i isen ovanligt gynsamt år, på ramma gätt som man lika ofta utan rätt och bevis bar talat om povanligt Ogyngommör år. Men i hela Norge råder bland hvalzossjägare och fiskare blott en mening derom, att den förflutna sommaren måste anses för den allra sämsta, som man på lång tid har upplefrat. 8å t. ex. har det icke en gång lyckata det tyska expeditionsfartzget Germania att tränga in på Kasigka hafvet. Här i Norge söker man orsaken hvarföre detta ångfartyg Var vanliga segelfartyg anderiägget, i Germsnias bristiälliga egenskaper både såsom ångoch segelfartyg, ooh det yoxe i sakens intreses af stor vigt att underkasta detta fartyg, som ännu åren 1869—70 uppfyllde alla anepråk, en opartisk undersökning. Huru skall man nu förklara detta från den fordna erfarenheten så helt och hållet afvikande förhållande med den just nu fulinordade polarsesan? Vi äro långt ifrån nog förmätno aft tro, att vi ha gått mer energiskt och djerft tillväga im andre före oss, likasom. det icke heller har fallit oss In att anse vårt lila företag såsom en formlig expedition, som kan ställas i jemnbredd med föregående. Nyckeln till denna gata ligger helt enkelt deri, att nästan alla expeditioner för tidigt ha besökt och för tidigt lognat detta hafområde, ty: den gynsammaste perioden för segling derpå infaller först på höstsidan. Likaledez ba nästan alla desså expeditioner hållit sig för nära antingen till kusten af Novaja Semlja eller Spetsbergen, under det att, såsom ägt tyckes, den 40:e till 42:a längdgraden är den bästa trakten af Nosaja-Semlja-hafvet att framtränga på or norr. Vi ba hör utan besvär nästan uppnått 79:e graden pordl, br., och intet annat kinder ja roviantbrist har stängt vägen för vårt vidare fraatringande 1