kes i de nyss citerade, af departementet ur inspektörs-berättelserna sammandragna och utgifna uppgifterna om folkskoleväsendets tillstånd 1867—1868, att de högre folkskolorua synas, i allmänhet, icke hafva under denna inspektionsperiod utvecklat sig på ett deras bestämmelse motsvarande sätt, hvilket derpå närmare specificeras. Beträffande äter de framtidsförhoppningar, hvarmed rikets ständer motsägo s. k. högre folkskolor, erinra vi om de märkliga ordalag, hvari beslutet om anslag för sådana skolor blef K. M:t meddeladt. I dem har man att söka den ursprungliga bestämmelse,, från hvilken större delen enligt ecklesiastik-departemestets egen förklariog afligsnat sig, och till hvilken de genom ändamålsenlig förändring, böra återgå, i hvilket fall departementet anser otvifvelaktigt, att de skola blifva af sväsentlig nyttan. Hvarför, fråga vi ännu en gäng, har då departementet i sin folkskole-statistik undanbållit riksdagen och allmävheten hvarje upplysnirg om dessa skolor? Ett färskt exempel på behöfligheten af närmare underrättelser erbjada 1870 års riksdags-förhandlingar. En ladamot af andra kammaren väckte då ett förslag, som utan tvifvel var välment, mer utgick från ett fullständigt missförstånd om hvad som till de högre folkskolornas bäxta erfordras, Dot afsåg tillerkännande af pre sterlig tjonstårsberäkning åt lärare vid högre folkskolor. Det visade sig, att ganska mångs häri trodde sig finna ett verksamt medel at främja de högre folkskolorna, och ej insåg faran af, att på detta sätt förvandls kansk: alla de ifrågavarande lärarebefattningarna til blott expektansplatser för personer, som pi allvar och defisitivt vilja egna sig ej åt skolans, utan åt kyrkans tjenst, Att denna farhåga ej är ogrundad, att ott huivudskäl til de högre folkskolornas mindre trefnad reda nu är att söka deruti, att lärare så ofta om bytas eiler företrädas af vikarier (jfr in spektörsberättelsen för Lunds stifts andra in spektionsdistrikt), derom skulle en statistisl redogörelse, som omfattat äfven dessa skolor haft en i sjelfva sitt förnämsta material gifven anledning att upplysa. Den lucka, som departementet beklaglige lemnat, skola vi i en följande uppsats sök: fylla, dels efter inspektörernas berättelser dels med hjelp af på annan väg erhållna un derrättelser i ämnet. PROTESTANTER