STOCEHOLM den 30 Oktober. ; Den officiella folkskolestatistiken och de högre tolkskolorna. De 1858 och 1864 inom ecklesisstikdepar.ementet upprättade byråer för handläggning : vt ärenden rörande allmänna uppfostran och 1ndervisningen samt folkskoleväsendet ha allt från början haft till åliggande, bland annat, utt föra de statistiska och andra anteckninjar, som för noggranna kännedom om undervisningens tillstånd äro nödiga. På grund af lenna föreskrift bar man redan ganska länge päräknat, att genom nämnda Öspartements försorg erhålla en statistik öfver det svenska andervisniogsväsendet. Särskildt beträffande den högre undervisningen har man, från den redan 1858 för dit hörande ärenden inrättade byrån, i åtminstone hela tio år haft det giltigaste skäl att förvänta en skolstatistik, på grund af chefens för statistiska centralbyrån offentlige meddelande är 1861 (Statistisk tidskrift, 2—3 häft., sid, 113),attstatistiken öfver undervisningsväsendet, utgifven af ecklesiastikdepartementet, är sedan flere månader under tryckning... Men sedan dess har man under ett årtionde väntat förgälves. Då förslag om mängahanda, delvis högst väsentliga förändringar af elementarläroverken stundligen uppdyka, och åtminstone känslan af behofvet af betydliga ändringar alltjemt växer i styrka och utbredning, medan fortfarande åsigterna om reformens riktning och omfattning äro mycket splittrade, är det för hvar och en, som af offentlig pligt eller af intresse för skolans angelägenheter vill bilda sig ett grundadt omdöme om det nuvarande tillståndet och de olika förslagen till dess förbättring, i många fall en stor afsakoad, att ej ega tillgång till en fullständig och noggrann statistik öfver elementarläroverken. Den i 1820 års skollag föreslagna skolrevisionen, som skulle savslag hvart tredjo år, hade på sia tid uppdrag ait från eiemenfarläroverken inhemta och ordna underrättelser om deras tillstånd, men långt innan 1820 års skollag upphörde att gälla, upphörde skolrevisionen att föngera. Allt ifrån 1843, då den efter elfva års afbrott sista gången samlades och afgaf berättelse, underlät den ene ecklesiastikministern efter den andre att sammankalla revisionen. På tolf års tid hade ingen allmän öfversigt ötver elementarundervisningen offentliggjorts, när 1855 Statistiska upplysningar om svenska elementarläroverket, utgifna af den vid tredje allmänna svenska läraremötet för ändamålet nedsatta komitå (hrr Siljeström, Rabe och Falk) utkommo af trycket. Sedan dess hatva väl dels i enskilde författares skrifter, dels i ett par riksdags-utskotts utlåtanden, nemligen andra kammarens tillfälliga utskotts utiåtande n:o 39 år 1869 och a:o 28 är 1870, värderika bidrag till elementerläroverkens statistik framkommit, men en fullständig statistisk redogörelse för denna del af den offentliga undervisningen är ännu ett trängande önskoingsmål. Emellertid har begynnelsen till en officiel statistik öfver folkskolan numera sett dagen, under litt. P. intagen i Bidrag till Sveriges officiella statistik och redogörande för folkundervisningens tillstånd dea 31 December 1868. Vi önskade kanna på d tta arbete tillämpa ordspråket, att den, som väntar på något godt, väntar ej för länge. Men dess värre måste vi förneka giltigheten af det loford, berättelsen sjelf gifver gig, att nemligen dess fullständighet och tiliförlitlighet äro sådana, som denna unga gren af den officiella statistiken ävnu kuonat viane; ty med en bättre plan, i skickligare och omsorgsfallsre händer, skulle verkligen fullständigheten och tillförlitligheten kunnat blitva större. År det grundadt, som vi hört uppgifvas, att plan för denna afdelning af den officiella statistiken icke, på sätt ända sedan 1858 rörande hela vår officiella statistik varit föreskrifvet, uppgjorts af statistiska beredningen, så förtjenar ecklesiastikdepartementets folkskolebyrå så mycket mer klander, då den försskat denna till buds stående och för byrån, enligt hvad resoltaten utvisa, synnerligen väl behöfliga bjelp och ledning. Våra läsare ha redan haft tillfälle att förvånas öfver de förvillande uppgifterna, i denna officiella statistik, om förhållandet mellan hufvudstadens i skolåldera varande och skolbesökande barn. Från detta exempel på tillförlitligheto vända vi oss för denna gång till den märkliga bristen i fullständighet,, att de högre folkskolorna ej här fionss med ett enda ord omnä znda. Förgäfves ha vi sökt gissa anledningen till denna lucka. Att departementet skulle ansett dessa skolor allt för betydelselösa, för att kosta på dem en sida eller par, kan ej föratsättar, emedan samma departement, dels i de 1870 utgifna Uppgifter om folkskoleväsendets tillstånd, egnoat 2 sidor af hela arbetets 49 ät de högre folkskoiorna, dels funnit nödigt ait, i den på engelska språket utgifna och för detta åre utställning i London afssdda, helt kortfattade öfversigten af vår folkuodervisning, redogöra för de högre folkskolornas ändamål och nämna deras antal. Att nödiga materialier skulle saknats, är ej heller antagligt, då cirkuläret af 24 Febr 1865 stadgar en tredubbel redogörelse — skolrådets til inspektören, inspektörens till domkapitlet, samt domkapitlets till K. M:t. Oas återstår derför endast att söka skälet i dea för sin uppgift otillräckliga förmåga, som alstrat förstlingen af denna unga gren af den officiella staiistiken,. I betraktande af såväl de stora förhoppningar, hvarmed rikets ständer 1856 — 1858 beviljade medel till högre folkskolors inrättande, som de afvägar, hvarpå en del af ifrågavarande inrättningar synes ha förirrat sig, skulla det, tycker man, hs syats departementet, vara af vigt att lomna en tilltölitlig redogörelse för det skick, hvari de befinna sig. Hvad detta senare förhållande angår, anmärSTORTINGET ESTETISK 1 i 4 L 4