BORTA Chicago sådant det var. (Slut från gårdagsbl.) Detta var den vackra sidan af medaljen. Men liksom alla högt utvecklade samhällen bade Chicago äfven sina afskräckande skuggsidor. Det var rästan lita mycket verldaighetens och sy 13 stad som ex handels stad. Allt hvad som der gjordes, pjord:s med kläm,. Dess goda befolkning var utos. ordentligt god, dess dåliga utomordert!igt 0: vig. Chicago var det unga Newyork; ådde ett universelt jägtande efter den krige dollara. Dollars och cents ljödo i s:s ö-on på gatan, i hoist och iker, i omoivusar, I politisk nqvän och i hemmet, Frågade len och den var för en vyggnad, fick iman upplysniog derom met tilägg att den kostat så och så wycket, T-lade man om ett giftermål, hette det yr att hon eller han voro värda så och så nänga dollars. Satt man vid en måltid i boardioghns, rörde sig samtalet bufcuds:kiicn om huvu mycket Pål eller Per öijent på den eller dea affären, och don som yjort raest, proklamerades såsom veiy smarts, Mötte man en bekant ung å.m, vandrande till en aftonreläsning ined tankfoll uppsyn, och man frågade heune om orsaken dertill, suckade hon djupt, höjde sitt sorgsna öga mot himmelen och omtalade slutligen att N. N:sjeraväggaktier gått ned 2!2 procent. Föijden af allt detta blef att mau ateg upp om morgonen och lade sig på aftonen med dollars och cents i hufvudet; föremålet för morgonoch aftonböner utgjorde dollars och cents; ja, till och med drömmarne blefvo inkarnerade af dessa fördömda dollars och cents, Under detta jägtande efter penningar trampades principen ofta under fötterna. Aktningsvärdheten bedöndes efter förmögenhet; om en person hada pengar, frågade man föga efter hura han skaffat sig dem: Äfven om de erhållits genom ett svindleri, tycktes den allmänna meningen vilja lägga största felet på den som låtit lura sig. Den andre var telt simpelt en smart man. Otvanvämnde yttranden hafya dock ej afseende på de 2envina ysnkees som höra till det bästa och rättrådigaste folk i verlden, i En annan skuggsida hos Chicago var det sätt hvarpå embetsmannavaen egde rum. Do ledande politici hörde sig nemligen på förband om, hvilka af anpiranterna som ville betala högsta. priset för tjensten; sedan detta skett, manipulerade de lätteligen, med alla trådarne i sina bänder, saken så, att den högstbetalande erhöll densamma, hvarpå d: delade rofvet sinsemellan. Denna ko:sbination var redan npagjord flera veckor före de ö k. pprimary electionsp, d. Vv. 3. de val då kandidater till embetens uppställdes (det inträffar höget sällan att de som då erhålla högsta rösterna vid det slutliga valet förbigås); hela valtillställningen utgjorde endgat en farce, arrangerad för att låta folket tro att det var sjelfstyrande. Men till de repubikanska Chicago embetsmännens heder mäste näranas, ati icke näggn anmärkning för unrela! elisv korruption konnat läggas dem H lagt. Chicago var beryktadt såsom en glad, lättsiorig och utomordeatligt omoralisk stad. De fta .mmande äktenskapsskilnaderna ya hvad som föregick bakom kulis. Äkteoskapsbandet tycktes i Illinois na uppiöaas lättare än ett vanligt kompanjonskap. Några advokater hade till och med uteslutande slagit sig på denna bransch af yrket, En firma annonserade att den utfört 306 skilsmessomål till kommittenternas belåtenhet. Vanjige sättet att gå tillväga är, att en af makarne, gemenligen hustrun, lemnar in on ansökan om skilsmessa på grund af mannovs begifvenhet på starka drycker, oförmåga att behorrska sitt lynne 0. 8 v. År mannen också böjd för skilsmossa, så erkänner han ett beskyllningen mot honom är grundad — den må nu vara det eller icke; utslag faller, skilsmessan beviljas och timmen derefter kan mannen gifta sig med en annan qvinoa och hustrun med en annan man, om de så behaga. En mycket beryktad dam i Chicago lefde med sin åttonde man (ingen af de andra var död), men detta ensågs dock mindre respektabelt, På Wabach Avenue bodde för 4 år sedan en doktor, som ej kunde komma öfverens med sin 1u. Hon begärde skilsmessa och mannen gick in derpå. Så snart den blifvit beviljad, gifte fran om sig med eu gentiemen, som de hatt som boardare (inackorderad) i huset. Doktorn flyttade likväl ej derifrån, utan inqvarterade sig i boardarens x0ut och blof i sin tur boardare, medan boardaren nir I intog doktorns plats och hans roll som äkta man. Alla tre lefde sålunda, med endast denna lilla förändring, liksom förut, vVänskapligt och förtroligt under samma tak. Kan detta hända annorstädes än i Amerika? År 1865 förekommo i Chicago 275 snsökvingar om skilsmessor, af hvilza 274 beviljades; 1866 327, beviljades 209; 1867 311. som utgjorde 5 procent at äktenskapen, d. v. 8. för hvarje 20 äktenskap en skilsmessa. Detta ädagslägger ja ovedersägligen att den allmänna moralen i Chicago måste hafva varit Af särdeles lös beskaffenhet,