SHIGEES UPEPUESENNRETEA PL (Insändt.) I torsdagens nummer af Nya Dagligt Allehanda har en insändare med anledning af det visst icke förnärmande, utan tvärtom kanske alltför mycket lofordande, yttrande, som i Aftonbladet förekommit angående nyss aflidne baron Kout Bonde, under rubrik af Rättvisa å död man, velat åt honom resa en ärestod, genom att framställa hans egenskaper och förtjenster i en glänsande dager. Denne insändare hade likväl bort besinna, att när han till förmån för sin klieot ville åberopa det vackraste och mest vördnadsbjudande äf alla moraliska begrepp, nemligen rättvisan, så hade han ej bort örsöka, att vidare fortsätta ett system af humbug, som redan alltför länge, till skada för den offentliga moralen, blifvit användt. Ingen missuvnar den hädangångne all den heder och tacksamhet, söm hans handlingar verkligen kunna förtjena, och ingen kan finna ett nöje i att vid detta tillfälle framdraga hans fel och svagheter, men då hans beundrare icke kan fördraga att sanningen vidröres, ens med så lätt hand, som det skett i Aftonbladet, och då han nödvändigt vill göra sin riddare till en af våra allra utmärktaste personligheter, som endast leddes af de upphöjdeste känslor och bevekelsegrunder, då får han skylla sig sjelf, om den rättvisa, han åberopar, äfven fordrar, att dimensionerna af lofsång och beundran inskränkas till hvad som kan vara behörigt och rimligt. Hvaruati bestod då frih. Bondes stora förtjengvar? — Hvad har ban uträttat, som enligt lofprisarens ord gjorde hönom till blott en alltför sällsynt man? — År det minnena från hans teaterförvaltning med sitt deficit af 100,000 rdr och sina traditioner af friblljetter och puffsysem? eller från svonsk-engelska banken och hvitbetsockerbruksbolaget, hvilka måst upplösas? eller är det resultaterna af hans delaktighet i skarpskytteföreniogen, industri-aktiebolaget, bolaget för Tyskbagarbergets genomsprängning och mera dylikt som härtill berättigar? — Det vöre verkligen en skymf imot dem, som vid dessa företag inlågt verkliga förtjenster, hyiiza böra erkännas och hedras, om det skulle antagas, att hans lysande namn, som samlar hundra hvilka kanske i annat fall uteblifyite och den stora talaregåfvan., haft någon annan betydelse i dessa hänseenden, än att förbjelpa dess ionehafvare till den temligen ihåliga äran att såsom ordtörande och talare för ett ögonplick omnämnas i tidgingarae. Eller är det måhända baron Bondes vörkgamuet såsom vald ledamot i Andra kammaren unocr senaste riksdagar, som ger loftalaren anledning att benämna honom pen af våra mest vamstäende offentliga män och att vädja till rättvisan åt död man,. Om denna verksamhet skall bedömas efter protokellerna, så var den i det päremaste ingen, och hvad som för öfrigt vore att derom sägä, torus belst böra öfverlemnas åt glömskan. i Men då loft. 3re8 vill söka bortresonnera eller försvara baron Bonde delaktighet i den ek. norska frågan, ävensom bans omkastaing från att vara den ifrigste fribapdelskämpe till att blifva en vapendragx!? åt protektionismen, så har detta försök uppenbarligen öfverstigit den lofprisandes förmåga: . Det är här icke frågan om att afgöra, buruvide något måste göras för att tillbakavisa de! norska anspråken, uten blott att bedöma det politiska förståndet och befogenheten af att iamkomwa med ett sådsnt yttrande och sådana förslag, som de, hvilka baron Bonde Jät sin åldrige, af honom redan då alltför mycket beberrskade frände grefve C. H. Anckarsvärd trambära. Det är knappast niöjigt, att baron Bonde skulle kunnat sjelf gilla dessa åtgöranden; men hvarföre medverkade han då till don gamle mannens framträdande? Äfvel öfver denna sak torde det vara bäst att låta slöjan bvila, åtminstone tiilsvidare. Lostalaren säger vidare, att baron Bonde ej knnde följa hr Gripenstedt i hans saltomortaler från. protektionism in i. den mest obemängda fribandel. Här ser man ånyo att prot på, antingen en grot okunnighet -eljer eu förvånande Jikgiltighet för santiögen. Hura kan nen påstå att ens Du, än mindre vid den tiden då baron Bonde fann för golt vatt göra sin öfvargång till det: protektionistiska lägret, Vår tullI8astiftning skulle bestå i den mest obemängda iohandeb? — Det har likväl blifvit -offantligen meddaladt, art. Englands Board of Trads isen officiel fram. stallniog Leklagat sig öfver de utemsordentligt höga tullsatserna I vär teriff och genom ilare uträknipgar.visst,. att dessa, tnlisatser, tör mångs artiklar inom olika arter af förädlingsindöstrien, uppgå till mer än 70, 80,90, 100, 120 och i ett fall till 253 procent al. varans värde. Och ändå har. man mod att fortfarande tala om den sobenävgda frihandeln, för att få en förevändning ett arsäkta baron Bondes ;saltemortaler, från deppa frihandel