— Boningsnöden i Berlin. En korrespondent till G. H. T. skritver härom: Bismarck har, i det han skref friheten i handel och vandel på sin tyska fana, afekurit stångpiskorna på en mängd tyska lagar men på samma gång frigjort strömmar hvilka ej så lätt åter låta indämma sig. De är tvenne friheter, hvilkas följder på ett myc ket kännbart sätt drabba oss här i Berlin — arbetarnes frihet att, för vinnande af löneförhöjning, koalisera sig, och dena fulla friflyttningsrätten. Den sistnämnda har icynnerhet blifvit skickelsediger för Berlin. Ännt under den såkallade liberala aeran utfärdades en lag, hvilken, för att hålla proletariatet på afstånd, medgaf städeroa ati af nyinflyttade uppbära en inflyttningsafgift, faststäld i förhållande till stadens storlek. Denne lag stod ej i samklang med den gamla preussiska grandsstsen, att för ingen preussare vistandet på en plats, der han tror sig kunna försörja sig, får försvåras genom besvärliga vilkor. Bismarck lät upphälfva lagen. Sedandess öfversvämmas Berlin al arbetssökande familjer, och det finnes, Gudskelof, också arbete tillräckligt för dem. Men Berlin är ej i stånd att, bvad utvidgningen af dess rymd beträffar, hålla jemna steg med befolkningens tillökning. Efter kriget, under ett halt års tid, från den 1 April till den 1 Oktober, har Berlins folkmängd ökats med 50,000 menniskor. Nu förhåller det sig visserligen så, att spekulationen här på platsen med ifver kastar sig på byggandet af hus: öfverallt ser man förberedelser till nybyggnader, och isynnerhet i de med jernvägar förbundna närmare orterna i Berlins omnejd arbeta byggmästarne ofantligt flitigt på att skaffa berlinarne en szyl; der uppstå af små städer och byar respektabla platser med stor stadskomfort, stolta gatunarn och allahanda kommunikatiocsmedel — men detta förslår ej. Dessutom har vader senaste åren spekulationen ej varit lycklig: 1869 gjorde, midt ander den bästa byggnadstideo, muraregesällerna strike och kulikastade genom sina djerfva fordriogar alla beräkningar; 1870 kom kriget, tog arbetskrafter och penningar i anspråk, och 1871 ha vi åter en strike at murarne, som kommer håren att resa sig på de under byggnad stående husens egarss huf. voden. Till all olycka instöstar äiven tid efter annan ett hus, begrafver invånarne under sina ruiser och afskräcker solida kapitalister från att lemna kredit på stadsfastigheter. Sä se vi i detta ögonblick Berlin stadt i en h ai cingskris. Flera buadra bus, hvil ie bli färdiga att bebos i vinter, ha ej vifvit det och måste stå toma. FEftertrågan efter bostäder har derigenom och gexom den a tillströmningen utifrån ökats otroligt. Man slåss ordentligt om våningarne, och bland arbatarebefolkningen gör sig en klig nöd märkbar. Polisen har vid anetälda ucdersökningar och beräkninzar komiuit till det resuliat, att den I Oktober inemot 9000 Ppersoner skulle vara husvilia. Man har dragit försorg om dessa menniskors inbysande i arbetshus, disponibla kaserner, asylbyggnader ete., dock endast provisoriskt, och man gör sig vu den san: Hvad vidare? Första följden af dessa förhållanden är en lör husegaren mycket behaglig, för hyresannen fasansfull stegring i hyroraa och — hvilkot går hand i ösnd dermed — ett skanöivermod å de förres sida. Prise:na täder höjas med 20, 30, 50 — ja 100 procent; isynnerhet äro våvingar af medolstorlek knappt mera möjliga att erhålla Hasegarne inlåta sig endast på kontraktor med möjligast kort byrestid, på det att de efter densammas utgång genast må kunna uppträda med nya prisetegringar; de äro na stadens verkliga tyranner. Aftsg en gång i listraktion hatten icke så djast för din hyresvärds hustru, som hon väntat; visa en sång en smula otålighet öfver, alt värden cke uppfyller sina åligganden, eller var blott j tillräckligt beredvillig att, såsom han önskar, befria honom från dessa förpligtelser; åt brefoäraren infinna sig otare än fru vär lipnan fioner lämpligt, elier hafva den olycan, att telegrafbudet några gånger måste åta öppna porten för sig ow natten, för att emna dig ett telegram, så har du ofelbart utt vänta kontraktets uppsägning och blir barmhertigt utkörd, med hur stora kostnaler du än åt dig inrättat din boning till ett usligt paradis. RE nand