vända honom i arbete, knappt nog; för hoDom öppna sitt hus. Under sådana förhällanden är ju för brottslingen återgång till s :mhället omöjlig, han har uttjenat sitt straff, men fått sig äsatt ett brännmärke, som hindrar hvarje hans försök till förbättring och just derför tvingar honom att begå nya brott. En annan orsak till det öfverhandtagande onda torde med skäl kunna sökas i de öfvermåttan stränga straffen för upprepadt tjufpadsbrott. Under det mediet af strafftid för första resan stöld är omkring 8 å 10 månader är det för andra resan 1!2 å 2 år för tredje resan mellan 3!2e och 4 år, för fjerde resan omkring 7 år och för femte resan torde hittills straff merendels ådömts för lifstiden. Under det straffångarne sålunda, dels genom samhällets uraktlåtenhet att under första tiden af deras fångenskap bemöda sig för deras förbättrivg och dels genom den ådömda vanfrejden äro hindrade från återgång till samhället, samt äro öfverlemnade åt äldre mera förhärdade brottslingars samtal, kamratskap och iogifvelser, blir förbättring sedermera omöjlig och de blifva i sin tur förhärdade och skadliga för ett yngre slägte lika omöjligt att förbättra. Botemedel mot det onda anse vi sålunda i främsta rummet vara fångarnes undervisning så snart de å straffinrättniog intagas på det de må kunna utgå frän fängelset iörbättrade i stället för törhärdade; borttagande af bestämmelsen om vanfrejd, på det återgången till en bättre lefnad må för dem under lättas och borttagande af de stränga bestäm melserna om ansvar för upprepadt tjufnadsbrott andra, tredje, fjerde resan stöld o. v. på det domstolarne må sättas i tilifälle att, så vidt möjligt är, för dessa brott åsätta et straff motsvarande sjelfva brottet. TEESE SANS