tilstern Braca för kort tid sedan höll i Crosbil förklarade han, att regeringen vore villig at erkänna qvionans rätt att deltaga i municipal val, men icke i val till parlamentet. I avledning af Gladstones af oss förut med delade tal angående arbetarfrågan har ord förenden för Londons arbetareförening, de bekante: socialistiske författaren George Pot ter, tillställt Times en lång skrifvelse, i hvil: ken han behandlar frågan monarki, republi kanism och demokrati i Eagland. Potte frsmställer här sina ågigter om de medel, ge. nom hvilka det skall blifva möjligt att befri: landet ock författniogen från de allvarsamme åkakningar, som enligt hans tanke hota frår de lägre klassernas sida. Han medgifver at drottaing Victorias regeriog varit en lycklig tid för landet, och att England företett er så lycklig kontrast mot de många andra staterna i Eoropa, att många af os: engelsmän eburw republikanar i teorien, skola förblifva rojalister i praktiken, så länge icke händelser inträffa, gom oemotståndligt leda till ex follatändig ombildning af våra statsinstititioner i folklig riktning (d. v. s. republikens införande)... Han afhandlar derefter i sex särskilda afdelningar drottningen och kungliga familjen, öfverhuset, parlamentsvalen och väldistrikten, statskyrkan, landboförhållandene och arbetarnes fordringar. Avgånde den kungliga familjen menar Potter, att det skall ligga i dess eget intresse, att vid nästa trongzifre apanagerna betydligt nedsättas, och att fan bör afstå från det påstäendet att konungahusets inkomster böra vara större än någon af de privata familjernas. Öfverhuset bör, enligt Potters mening, grundligt reformeras och bringas i värmare beröriog med folket, Valdistrikten till underhuset böra revideras till fördel för den lägre befolkningen. Statskyrkan bör upphäfvas. En del af statene egendomar bör komma allmänheten till godo, och den arbetande befolkniogen bör hafva sina målsmän i parlamentet, Enligt Potters mening fianas för närvarande omkring 20 millioner engelsmän (d. v. s. omkring 23af landsts befolkning) hvilka icke ha en enda representant, som kan uppträda i underhuset och föra deras talan. Om arbetarne., säger han, tuena komma in i parlamentet, skall man snart lära känna folkets önskningar, för såvidt som lagatiftaingen kan befatta sig med dem, (År 1868 uppträdde Potter som arbetarnes kandidat vid valen till uoderbusst, men stannads i micoritetan, Detta bref från den engelska arbetarföreningsns ordförande gör Times för den 3 dennos till föremål för ett längre resonnement. Ehuru tidningen är af den åsigt, att de flesta klagomålen och fordringarne äro öfverdrifna, och att de engelske arbetarne befinna sig i villfarelse, när de antaga, att en republik sådan som t. ex. den nordamerikanska är en billigare och rättvisare styrelseformw, medgifver den dock, att Potterz bref innehå:ler mycket, som Englands statsmän böra lägga på bjertat, just derföre att det är framstäldt imed sans och moderation. D2 senaste naderrättelserna från Newyork medföra intressanta detaljer angående underdersöknisgen af stadens finansförvaltning och visa, att de som hittills så skarlöst riktat sig på det allmännas bekostnad ou räkat i öppen fejd med hvarandra, Newyork Heraid yttrar: Vi ha för våra ögon en högst märkvärdig och nästan otrolig uteago af åklsgaron, enligt hvilken Connolly har tillställt undersökningsutskottet vid pass 70 bila or, hvilsa på det tydligaste bevisa hans egen såväl som da öfriga medlemmarnes af stadsförvaltningen brottslighet, och han har l!ofvat att af sia pivatförmögenhet ersätta stadskassen allt hved han är oskyldig, densamma. Sweery och Tweed äro i stor oro och ovisshet, msn synas böjde att dela samma öde med msyorn Balin. Vid afgangen af den post, som bringat desss underrättelser (d. 20 Sept.); väntade man hvarje ögonblick: de mest storartade upptäckter, och det är förvånande att först na den atlantiska kabeln bringar följande torftiga uuSerrättolse: Etcot mayorn i Newgork, Hall, har laga undersökning blifvit inledd. Förhöret med honom skall börja om tiedag. hölass te