punkter af betänkandet. (Forts.) FREDDE Berättelse om Blekinge folkhögskola halfåret 1869 —70. (Slut från gårdagsbl.) I modersmålet har undervisningen stundom meddelats genom föredrag, men företrädesvis har man till betraktande företagit något läsestycke, berättelse, vers, ordspråk och dylikt. Dels bar såsmåniogom af eleverna under lärarens ledning de grammatiska begreppen härunder blifvit utvecklade, dels har man fätt tillfälle att något värmare intränga i ordens och satsernas inbördes förhållenden och skiftningar. Flere termer eller benämninger, än som varit nödvändiga för syftet att kunna kiart och redigt uppfatta såväl den enskilda satsen och meningen, gom bådas sammanhang och förhållande till öfriga satser och meningar, hafva icke blifvit meddelade. Så mycket som möjligt har man valt svenska benämningar eller förklariogar, ehuru, der inga nöjaktiga svenska namn kunnat finnas, man varit belåten med de vabliga och vedertagna. Icke heller bar man behöft göra sig något särskildt besvär för att få termerna få stade i minnet; när man har saken och förstår den, så är namnet lätt eller mindre väsentligt. Någon tid bar också blifvit använd på rättekrifningen och på inöfningen af skiljetecknens bruk. Öfningar att uppfatta och med egna ord redogöra för innehållet af det lästa bafra varit talrika. Dessutom ha skriftliga öfningar, mest berättelser och beskrifningar, isynnerhet på slutet ofta förekommit. Väl-läsning bar också blifvit öfvad, och lärjongarne bafva fött göra-någon bekantskap med de vigtigaste af våra mest frärstående skalders arbeten. Sverges historia bar blifvit behandlad i sammanhazg med Norges och Danmarks. Man hor i historien gökt följa, icke företrädesvis kungarnes lifi eller krigen, faltslagenoch landtförändringarre, utan hela bildningssrbetets fortgång, särskildt de olika folkirlasserna och deras vexlande förbåjlande till hvarandra. Detta ämne har nästan utealutande blifvit meddeladt genom föredrag. Verldshistorien har plifvit något knappbändigt tilltagen, i följd af deh korta tiden. ock har man medhunnit det vigtigaste af de stora hufvudtilidragelserna, och man bar desslikes söktpåpeka i dem skymtarne af den gudomliga veridsplan, som i historien söker förverkliga sig. Af kyrkohistorien bar endast något af det: vigtigaste kunnat medhinnas. Deremot har man sammanhang med skildringen af de verldshistoriska folken också gifvit en öfversigt af de vigtigaste religionsformerna. Äfven Geografien bar blifvit mera styfmoderligt behandlad, än önskligt varit. Dock har man gifvit en något fuliständigare öfversigt af fäderneslandet, grunddragen ai den materuatiska jordbeskrifniogen samt den fysiska och politiska beskrifningen af alla verldsdelar. All undervisning i detta ömne har naturligen blifvit framför kartan meddelad och mest i sammanhang med historien. I statskunskap har endast något litet rörande Sverige blifvit framstätdt, och det är att beklaga, att den knappa tiden icke tillåtit att något utförligare genomgå våra grundlagar och kommunallagar. Åf fysiken har man hunnit med det allra vigti gaste af mekaniken och ststiken, värmeläran, akustikep, optiken och magnetismen, a!lt under mångfaldiga förtydligande experimenter. I allt har man företrädesvis fäst sig vid det för det praktiska lifvet användbara och hvad som dermed står .beröring. Läran om elektriciteten har iföljd afbri-. stande tid och bristande materialier icke blifvit genomgången. . . I kemien ha yoglingarne under ständiga experimenter haft tillfälle inhemta det för landtbruksvetenskapen mest oundgängiiga. Af ge metrien bar företrädesvis det, som för mätnivgar och beräkningar är nödvändigt, blifvit meddeladt. I räkning bar undervisningen så blifvit meddeJad, att man särskildt lagt sig vinn om, att lärjungen i hvarje fall verkligen vet, hvarför han gör så och icke annorlunda. Regula di tri, intresse och rabatt hafva blifvit behandlade efter en enklare och klarare metod såsom en tillämpning af läran om bråk. Ritning har blifvit öfvad mest af redskap och byggnader. I sammanhang härmed har man gökt gitva nägon kännedom om husbyggna., hvarjemte detaljeradt kostnadsförslag för dylik blifvit framstäldt. Enskildt ha några af lärjungsroe under lärarens ledning genomgått grunderna för läran om perspektivet. Äfveniedes ha eleverna fått tillfälle att praktiskt öfva sig i afvägning och fältmätning samt kartläggning af det uppmätta. Sång bar blifvit öfvad, dels endels flerstämmig. Härvid ba företrädesvis fosterländska sångstycken blifvit valda. Landtbruksundervisning har blifvit meddelad genom föredrag ungefär till den omfattning och efter den plan, som befinnes följd ilandtbrukspraktika af Arrhenius och Lindqvist. Hufvudsakligen lades vigt vid låran om jordförbättringsmedlen. I landtbruksbokhålleri blef fullständig kurs genomgången. Under talöfningarne sysselsatte man sig med undersökniog af åtskilliga frågor, som för ynglingarne och deras blifvande verksamhet kunde vara af vigt. Dessutom tog man stundom elevernas uppmärksamhet i anepråk för sådant, som för dem kunde vara af synnerlig nytta, äfven om det icke kunde anses ingå såsom beståndsdel i någon af de vetenskapsgrenar, som vid högskolan utförligare behandjades. Så framställdes det vigtigaste af läran om skogens begagnande och vård, om bränntorfmossarne och deras tillgodogörande, 0. 8. V.