Strödda underrättelser. Undervisningsväsende. Teknisk undervisning i Ryssland. Då svårigbeter ofta visat sig att i Ryssland erhålla skickliga personer att bygga och sköta jernvägarne, har regeringers uppmärksamhet nu biifvit riktad på frågan om teknisk undervisning. För att undan rödja bebofvet af främmande arbetare har mini stern för allmänna arbeten tillskrifvit de respek: tive direktioverna att söka förmå alla jernvägsbolag att subskribera en viss summa i proportion till deras jernvägars storlek, hvilka summor md användas till inrättande af skolor, som genom med delande af fullständig teknisk undervisning skulle förse landet med skickliga teknici, hvarpå nu ät hrist. Denna uppmaning har väckt allmän sympsti. Ett kapital af 155.000 rubel har redan teckbLals Dessa skolor komma att öfvervakas af repreBententer från de olika jernvägarne, på samma gång de skola stå under regeringens kontroil. Befolkningsstatistik. Folkmiingden i Amerika. Censusbyrån i Washington har offentliggjort den reviderade listan öfrer 1870 års folkräkniog. Enligt denna hade Förenta Staterna sistlidet år 33,555,983 invånere mot 31,445,080 är 1860; det förra sifertalet omfattar 33,586,989 hvita, 4,880.009 negrer, 25,734 indiener och 63,254 kineser. De sistnämnde befinna Big förnämligast i Kalifornien, hvars kinesiska befoikning på de sista tio åren ökats med 14,377 Hvad Indianhefolkningen beträffar, så äro stammarne på Alaska, hvilka uppskattas till 75,000 personer, samt flere fiendtliga indianstammar icke upptagna i denna redogörelse. Af hela befolkningen äro 82,989,437 infödingar och 5,566,466 invandrade. I sammanhang härmed tillägga vi efter franska tidniugen Soir följande uppgifter rörande indianbefolkningen i Förenta Staterna! Kolonisationens framsteg förminskar med hvarje år antalet af indianstammar, som föra krig mot de hvitas småningom försiggående inkräktning af slätterna i vestra delen af Förenta Staterna. Motståndet mot civilisationen framträder isynnerbet på sidan om Pacific-jernbanan hos Sioux-indianerhe samt söder om denna jernväg hos Apacherna. Sioux-indianerne utgöra ännu en talrik och krigisk stam; de hålla sig nu stilla, men en resning skall ovilkorligen bryta lös, när Nortbern Pacific railroad gått öfver Röda floden och kommit in på det öfre Missouris jagtmarker. Detta blir sannolikt det sista indiankrig, Det skall få samma resultat som de föregående. Hvad Apacherna angår, så har deras antal betydligt förminskats. Guvernören i Nya Mexiko, mr Pile, tillkännager i en officiel berättelse. att den förnämsta Apache-stamnen, Navalos-stammen, underkastat sig. Alltsedan ir 1868 bar den varit åkerbrukaude; den odlar najs, batater och frukter till egen förbrukning. Jvinnorna väfva tyger och täcken. De nordliga Apacherna ha deremot förblifvit nomader och tyckas vara föga mottagliga för civilisationen, men le oroa icke de hvita. Återstå de södra Apachera, hvilka bekriga Nya Mexiko och Arizona. De ro sannolikt kontinentens vildaste indianer. Alla jorda försök att underkufva dem ha misslyckats. Jeras chef, som heter Cochise, är en mycket slug nan, som icke saknar militära talanger, men han yser ett oblidkeligt hat till de hvita. Det är mot lenna Syd-spachernas stam, som de amerikanska rupperna föra ett utrotningskrig. Man beräknar tt de i år ha dödat mer än 300 krigare och att nappt mer än 700 återstå. Om några år skall tammen vara försvunnen. Den sorgliga, men! undvikliga följden af barbariets krig mot civiliationen! DEER