bjerta det ännu svider håralt. rr Berättelse om Blekinge folkhögskol: halfåret 1869—70. Blekinge folkhögskola började sin första vinter termin den 22 Nov. 1869 och afslutade densamm: den 30 April 1870. Skolan har under denna tic varit förlagd i Mörrum, hvarest hos nämndeman nen Hans Hansson på Borgen af bestyrelsen blif vit förbyrd lokal, bestående af en större till sko! rum begagnad sal samt två angränsande rum hvilka blifvit till bostäder åt de båda ordinaris lärarne upplåtsa. Från den 15 Mars bar det utan för skolsa!en belägna genomgångsrummet stuudon äfven varit af eleverna vid derns arbeten begag nadt, enär andre läraren, som förut haft detta fått sig upplåtet ett af de en trappa upp befint liga rummen, Skolsa!ens möblering utgjordes af 7 större bord med 14 tilshörande bänkar för eleverna samt et mindre bord med tillhörande fotställning för lä raren. Vid hvardera sidan af de större border voco trenne platser med hvar sia låda i bordet Rummet belystes, när så beböfdes, af 6 från ta ket nedhängande fotog6nlamper. — I skolrumme funnos vidare tvenne med glasdörrar försedde rtörre skåp, det ena innehållande skolans för un dervisningen i naturvetenskaperna anskaffade ma: teriel, det andra skolans temligen rikhaltiga boksamling. Ockeå hade bidrag i böcker välvilligt blifvit till densamma lemnade dels från lånet. sär skiljt från städerna Carlskrona och Carisbamp de!s äfven från förläggaren br J. Beckman i Stock kolm, som till högskolan skänkt åtskilliga på ban: förlag utkomna arbeten. E:evernas antal var vid terminens början 33 hvaraf 5 frielever och en, som betalade haif ar. gift. — Terminsafgiften var bestämd till 30 rdr rmt. — Sedermera tillkora strax i början af De cember en ny elev och i medio af Januari en annan, så att lärjungarnes antal under större delen af terminen uppgått till 35. Dock har bivistandet af föreläsningarne icke varit så alldeles jemnt, i Synnerhet biand de från närmaste trakten varande Yynglingarne, så att det dagligen i ekolan närvarande antalet i medeital torde hafva vexlat mellan 30 och 33 Anledningen bärtill månde bufvudsakligen vara att söka der, att föräldrarne önskat begagna sig af sönernas arbete i hemmet äfven under den tid de bort bivista skolan. Bland yoglingarne var endest en öfver 30 år. Af återstoden voro 14 under 20, de öfriga mellan 20 och 30 år; endast 4 voro under 18 år. De olika socksarpe inom länet voro på följande sätt representerade: Mörrum hade sändt 11 ynglingar, Asarum 5, Mjeilby 5, Hoby 4, Kristianopel 2, Jemshög 2, Ysane 2, Ramdala 1, Fridlefsta 1, Årud 1 samt Carlsbamn 1. Med undantag af 5 voro alla söner af bönder samt. hade likaledes för afsigt att egna sig åt landtmancnayrket. Hvarken vid högskolans öppnande eller afslutande förekommo några förhör eller någon examen. Sedan man vid afslutningen tagit en öfver blick öfver den tilländagångna tiden och afsigten med dess arbeten, skildes lärare och lärjungar med ömsesidig sakoad från hvarandra, dock äfven med den förhoppning, att hvad här blifvit utsådt icke torde blifva utan frukt för lifvet. Något afbrott i undervisningen har ej egt rum, om man undantager vid jul (23 Dec—10 Jan.) samt 2 dagar, utom helgedagarne, vid påsk. Men emedan terminens början, i följd af åtskilliga hindranode omständigheter, blifvit framskjuten längre in i November månad, än ursprungligen varit meningen, bar vu afstutade termin dock kommit att blifva med några veckor förkortad. Några at eleverna, synnerligen från Mörum, Jemshög, Åryd, Ysane och Mjellby socknar afslutade redan vid påsk sia vistelse vid skolan, emedan de behöfdes vid arbetet i hemmen. Und srvisningstiden var i börjän 7 timmar dazligen, från 8—12 t. m. samt 2—5 e. m, med un dantag af lördagen, då alla eftermiddagslektionerna voro instälda. Men sedan undervisnivg ijordbruk under senare hälften ai Februari tillkommit, och ytterligare bokhålleri ingått bland undervisningsämnena; så befanns nödigt att öka de dagliga lärotimnarnes antal till 8, sä att eftermiddagsöfnoin garnae derefter utsträcktes till kl. 6. Dessutom t:llzommo då ock två timmar på lördags eftermiddeg, till en början mellan kl. 1—3, längre fram melian kl. 2—4. Efter hvarje tinmes slut har vanligen förekommit en qvarts eller 10 minuters uppehåll. Melisn de olika ämnena ha lärotimmarne i hvarje vecka uncder sista hälften af terminen varit på foljavde sätt fördelade: modersmålet 7, Nordens historia 4, verldsbistoria 4, geografi och stats. kuuskap 2, fysik och kemi 4, geometri och räkniog 6, ritniug 4, välskrifoing 3, sång 3, talöfningar 2, jordbruksiära 4, bokhbålieri 3 eller ev46 lärotimmar. Den väsenttuma föregående 4 oo.ugaste olikheten under vasa Af terminen var den, att för scvuna tid de 7 timmar, som upptagas af jordbrukslära och bokhålleri, alldeles utgå ur räkningen, samt att tre timmar i veckan voro åt gymnastik och exercis anslagna. Till ordiaarie Järare vid Folkhögskolan hade fil. dr G. A. Magnusson för de teoretiska och civilinger.iören Sten Siefvert för de praktiska ämnen?, biifvit antagne. Senare erhöll landtbruksingeniören H. Steinmetz uppdrag att hälla föreläs. ningar i agrovomi från den 15 Februari och i Iindtbruksbokhälleri från början af Mars. Kroppsoch exercisöfningarne leddes benäget af underlöjtnant H. Kock från terminens början till den 18 Februari samt af underlöjtnant E. Thörn från den 15 Febr. till den 15 Mars. Mellan de ordinarie lärarne ha ämnena på föl jande sätt varit fördelade: år Magnusson, som zillika varit folkhögskolans föreståndare, har undervisat i modersmålet, nordens historia, verldshistoria, geografi och statskunskap samt hufvud: räkning; ingeniör Siefvert i fysik och kemi, geometri och räkning, ritniog och sång, Föreståndaren har ledt talöfningarne och begge lärarne ha gemensamt undervisat i välskrifniog samt till en början äfven i räkning. I följd häraf har föreståndaren haft 21-25 undervisningstinmar i veckan samt dessutom rättningen af alla Brrittliga uppsatser i modersmålet; den praktiske läraren bar baft 18-21 timmars undervisning i veckan jemte granskning af problemer och uppgifter, som i hans ämnen blifvit ynglingarne till Jösning förelagda. on Hvad sjelfva sättet för undervisningens meddelande beträffar, så hafva de muntliga föredragen varit de vanliga, ehuru deras användning på intet vis uteslutit allt bruk af äfven andra sätt eller metoder. Så t. ex. har läraren ganska ofta genom sina frågor sökt utveckla svaret eller insigten ur lärjungarnes eget inre, och äfven detta sått har visat sig syonerligen gynnsamt för framgången i