häfdat riksdagens berättigade inflytande på de allmänna angelägenheterna, med ifver och ihärdighet påyrkat reformer i administrationen och, såsom jag, att döma efter hvad som under förra riksdagen passerat, har anledping antaga, äfven visat sig benäget för reforruer i vår lagstiftning. Detta är icke så obetyåligt uträttadt på så kort tid, och partiet boråe derför kunna bafva en framtid för sig Det vill gå och gälla som det gamla bondeståndets ställföreträdare, men då bör det ock hesiona, att det intagit platsen med en vidgad maktställning och följaktligen äfven med vidgade förpligtelser. Jag vill i minnet återföra de märkvärdiga och för vårt land så betydelsefulla Decemberdagarne 1865. Då, som nu, var det stora offer som kräfdes, men de kräfdes endast af vissa samhällsklasser, ej af hela natiocen, och de lemnades också. Adeln offrade sin sjelfskrifvenhet, som mäste ha varit dem särdeles kär, då man besinnar, att de voro uppfostrade i den föreställningen att de föddes till lagstiftare och endast behörde räcka ut handen för att plocka frukterna af sina på fädernes!andets altare nedlagda mödor — i denna kammare finnes säkerligen mången, i hvars bjerta det ännu svider häraf.