. Gastein eller Salzburg nägra fördrag eller kon ventioner blifvit afslutna. Å andra sidan bafva konferenserna mellan de både kanclererna bekräftat det ömsesidiga närmande, hvilket redan sedan åtskilliga månader blifvit ioledt såväl från Berlin som från Wien och I ou öfvergått till den fasta öfrertygelsen, att de båda kejsarrikenas intressen äro nära nog identiska och följaktligen mäste gemensamt fullföljae. Kejsaren af Österrike och hans ministrar hafva, enligt Tempss redogörelse för Beusts depesch, från dessa möten medfört den fasta öfvertygelsen, att Tyskland är i lika stort bebof af ex allmän fred som Österrike. Detta har helt naturligt ledt till det beslut, Jatt Tyskland och Österrike hädanefter skola göra gemensam sak i alla möjligen uppståfende frågor. Den önskan, att freden måtte I npprättbållss, som är allmänt rådande i TÖsterrike-Ungern, fremhbålles som den bästa garastien, att denna endrägtighet mellan Österrike och Tyskland, långt ifrån attinnebära några hotande elementer, endast kan vara af patur att redan i sin brodd undertrycka de känslor af hat och fiendtlighet, som de secaste händelserna kunna ha alstrat. Hänsyftande på det tal han dea 1 Juli bö!l i riksrådet, förkuonar grefve Beust, att det är i denna bemärkelee, som dec stat, hvars utrikespolitik hen leder, är Frankrikes vän, dess uppriktige vän. I enlighet med dessa vänskapliga känslor yttrar grefv: Beust den förhoppningen, att de franska patrioterna skola afstå från tanken på en hovplös hämsd; ett de tvärtom skola uppbjuda alla sina krafter att samla sitt lands andliga och materiella krafter och att låis det pånytttödas under bögnet af en allmän europeisk fred. Slu ligea gifver depeschen nägra antydanden oc gemensamma beslut, som biifvit fattade till skydd för de sociala intressena mot det anoarkiska partiets stämplitgar. I denna punkt, och endast i denna punkt, hafva skriftliga aftal blifvit träffade mellan de båda kabinetterna. Några franska, tidniogar bafva sysselsatt sig med den frågan, huruvida ej de tullnecsättvingar, som Frankrike beviljar åt Elssss och Lothriogen, tuona berättiga andra nationer, med hvilka Frankrike afsinutit handelstördrag, att yrka på erbållandet at samma vilkor. Man har, skref Times telegrafkorrespondent i Paris sist. torsdag, från den bästa käl!a fått sig meddeladt, att franska regeringens åsigt är, att Je vilkor, som medgifvas åt Elsa:s och Lothringen, mäste b-traktas råson varande af eröfraren utverkade till förmån för ett land, som för helt kort sedan utgjorde en del af Frankrike. Dessutom bifsller Tyskland, till gengäld för dessa vilkor, att tio de partementer utrymmss tidigare än förut var bestämdt — en ersättving, eom ja icke nägot annat land, med hvilket Fravkrike genom fördrag står i förbindelse, är i stånd att lemna. Af dessa skäl anser franska regeringen, att ett dylikt fördiag som uppgöres med Tyskland icke kan berättiga någon annan nation att göra anspråk på de fördelar, gom genom ändrade tu!lstadganden fastställas uti ifrågavaranda tördrag. Ds finansplaner, sem PouyarQuertier söker att genomföra och hvilka varit fören ål för kommentarier, stå i samband med fördraget. Dessa planer bemntå: att öfverlerona till Preussen skattkammar-obligationer ställda på tre, fem och gju månader. garanterade af deförnämsta bavkirhos i Eoropa, bland hvilka äro bussen Rotkbschild, Mallet och Eymar. Dot belopp, som på detta sätt öfverlemnas, kommer att representera 650 mill. francs, d.v.s. den fjerde balfva milliarden jemte räntan på den ena milliarden samt de tre milliarder som äro qvar. Men decna uppgörelss kommer ej: till stånd förr än de svårigheter, som äro förecede med fördraget, blifvit aflägenade. Ebnru arderhandlipgarne au tagit en gynnsam vändning törjar man här i Paris inse, att hvarje dags uppskof minskar de fördelar, som uppstå genom en tidigare utrymning och påiägger iravska skattkamrsren en daxlig utgift ar 80.000 francs till underhållet af 30.000 man, on lenna Frankrike när fördraget blir af sluts. Det iros der ör, att dessa onderhandlirgar komma att bli utan något resultat om man drager längre ut på tiden med dsm. Det undersöknivgsutskott, som frarska na. tionalförsamlingen tillsstt med hänsyn till de inköp af vapen och utrustningsföremål som blifvit gjorda i och för kriget, tyckes alltifrån början nä-marst ha uppfattat sin uppgift så, som om det iöynnerhet kom sn på att kompromaettera republikanerne och ådagalägga, att många af dem, trots deres förmenta svartanska dygder, icke hade försmått att draga nytta af fäderneslandets olyckor och att skaffa siz en god vinst genow att bagagna fina personliga förbindelser med då maktbafvande till att skaffa sig leveranser och att anaenligt uppskörta staten för underbaltiga Bvaror, Derföre blist också en del af de resulteter, som undergökningarne I medfört, offentliggjord långt före det fullIständiga betänkandet, på det att mean derI med skulle kunna gifva anlednirg till nya anall mot försvarsregeringen och dess medlemI mar. Na förhåller det sig visserligen så, att lärven bland det regublikancka partiets anIhängere fopnits egenpyttiga spekulnter, ja till och med förfalskare, och att trupperna I både hade fått usel föda och massor af odugliga patroner; men dock har man aldrig våI gat rent ut rikta någon beskyllning mot förI svarsregeringens medlemmar eiler dess iriniI strer, hvilkas rediighet tvärtem blifvit allI märct erkänd. Deremot har krigeministeriet viset en märkvärdig slspphet och brist på lurskilning genom; att af opålitliga kommisI sionäror och till öfrerdrifna pris köpa varor, I som det af regeringen tillsatta beväpniergsutskottet fick till vida lägre och mycket rim,IJigere pris; ja, det uppträdde till och med lajelf som konkurrent till detta utskott och I n:ottog läften om leveranser, som alldeles icke kunde uppfyllas, exär utskottet redan bade uppköpt ailt hvad som fanns på marknaden. en då dessa angrepp och de deraf vållade förlusterna, sarst isynnerhet den dåliga granekninog, som egnades de lsvererade varorDe, till en del kuvna ursäktas genom de utomordentliga tidsförbållandene och den allmänna förvirripgen, drabba deremot de anklagelser, ondersökvingsutskottet nu riktar mot den kejserliga regeringen, så ::ycket hårdare. Af utskoitets ravport framgsr remligeo, att ;hon alltiirån krigets utbrott, siledes medan ået änva fanvs en ordörd förvaltni h uns NA Ah VA CP Ef ör Borr