Ordf. Ni bar förlöjligat den regoring, som jus var Frankrikes; och ni vet lika väl som någon an fan ätt NN ratikt!Eö den söm Llir förlöjligad kat ödad. Ni har också i en äf era artiklar med ru brik Tous brigands gjort de våldsammastö anfall På regeringen. R. Jag vill ej försvara mitt sätt att skrifva Ået är för mycket kroftiet kanske, men, ser ni, ik talade i den parisiska befolkningens namn. an bör ihågkomma det, sätt hvarpa jag Ulef Lekandied af kommunen. I en artikål, önderteckät aVäsinist och P. Grousseto, jemför man mig mea hr de Villomessart och man råder mig att gå in i Figaro. Ordt Er advokat skall få läsa dessa artiklar. Låtom oss nu återkomma till er polemik: ge här eit nummer, hvari ni jemför hr Thiers med hr Bismarck, jag ser deri en verklig krigsförklaring. Ni kunde ej betvifla effekten af dessa artiklar på en föga upplyst befolkning, redan ilia sinnad och fallen för hvad ondt var. Erigsrätten i Versailles dömde den 18 dennes en af kommunens mest framstående qvinnor, enkan Leroy, till eokel deportation: Hon var, så: Böri förnt omnäxnts, Urbaind maittetse och förde fenvm lob5m jernipiran i 7:de arrondissementet. on är endast 21 år gammal och begåfvad med ett mycket intagande yttre; när man såg henne, kunde man icke anse det möjligt, att hon hado så brottsliga och grymma instinkter, som hon lagt i dagen. I 7:de mairiet åtlydde alla, och först och frärat Urbaio, hennes befallningar och nycker; när Ucbain icke var till hands, tronade Koh ja häng plats i mairiet öch utfärdade å hans vägT. jär orde: det-lu3, hvarest Hon Bodde, hafvå lera personer bört henne säga: Om Versaillestrupperna gegra, skola vi tillintetgöra Paris, så att icke en sten af detsamma finnes qvar; bvad presterna engår, skola vi icke blott döda dem, utan hacka dom i småbitar... Hon var närvarande vid förhören med kommunens fångar och funge-T rade här som skrifvare; uader ett af dessa förhör sade hon till Urbain: Vore jag i ditt ställe; skulle ad låta skjuta alla dvinnor och alla män, som Cke tillhöra nationalgardet. Under det hon rörde sig bland de fasor, som betecknade kommunens regemente, hade detta odjur sinne för att utösa penningar på toilettsaker och personlig lyx. Vid förhören nekade hon naturligtvis till allt och framställde sig. ejelf som den oskyldigaste varelse i verldep. — Åfveh den i Yersailles nedgatta krigaFälten fortsätter oafbrutet sin verksamhet; den har vyligen dömt tre kommunister tillrerp. 4 och 5 års samt 3 månaders fängelse, med förlust af medborgerliga rättigheter. Gzefre Bonsi likasom farst Bismarck bafva för kort tid sedan utfärdat en cirkwä strifvelse till sändeboden i utlandet för att orienåend ifidiös korrespondens från Wiea till Augsb. Allg. Ztg af den 20 dennes upplyser, att de båda rikskanslorernas rundskrifrelsser äro identiska, hvari ligger ytterligare en bekräftelse på den fullständiga enighet, sm är uppnådd mellan Tysklard och Österrike. Det tillägges, att texten till dessa cirkulärneter blifvit redigerad H Salgburg,, samt att i båda trenne punkter rämhållas, nemligen för det första, att kejsarmötet och ssmmankonstea raellan de bida rikskanslorerna baft en absolut fredlig betydoalse, och vidare, att båda staternas blifvit ense om att med efteriryck häfdsicke-interveationsprincipen i den utrikes fredspolitiken, Gammalkstolikernas aktlonskomit6 i Stuttfart har nyligen offentliggjort prograrmet ör gemmalkatolikdagen i Mäachen. Detta program besvarar frågan: Hvad vilja vi och hvilka motioner skola vi framställa på den i Miiachen den 22 Sept, 1871 eammeanträdande kongressen?. på hufvudsakligen följande sätt: 1) Den katolska rörelsen i Tyskland började med kampen mot ofeibsarhetsdogicen af deo 13 Jali 1870. Äfven iframtiden skall striden mot denna dogm utgöra hörnsteron i rörelsen. 2) D2 öfriga trossatserna, sådana kyrkan utvecklat dem intill Tridentineka mötet, komma icko att beröras af agiationerna, 3) Hufvadmiålet för vår verksamhet skall vara grundandet af en kyrkoförjattving, eom motsvarar kristendomen sådan den bestod under. def första ärhundradena. Vi eftersträtva: a) Inskränkandet af påfvens rättigheter enligt den heliga skrift och Kyrkofädernas vitnesbörd. b) Erkäpnandet af de: ekumeniska å afgörande myndighet i fastetälland och sedereglor efter kyrkohbistoriens vitnesbörd. c) Presternas, biskoparner, påtvens och kyrkomötets val af det kristna folket. 4) De missbruk, som vidlåda katolska kyrkan, skola skyndsamligen efekaffas, Härtill räkna vi framförallt: a) Celibatet, b) Biktens nuvarande form, Blott i förbigående fästa vi Uppmärksagheten på det ofog, som under kyrkans ögon drifves med helgonbiider, reliker och helzade ting. 5) Vi begära kyrkans follständiga skiljande från staten och samtycka till de rödvändiga föjlderna deraf: iviläktensksp och kommunalskolor. 6) Så inge icke kyrkan blifvit skild från staten, begära vi strängt upprätthällande af lagarne med afseende på den uppkomna konflikten. Vi begära, att biskoparne, likasom andra medborgare, ställas till rätta, om de kränka lagarne. Vi begära, att genom en leg afgöres om pykatolikernas och gammalkatolikerpas ömsesidiga anspråk på kyrkans egen. dom.s Ryssland utvidgar fortfarande sia makt mot öster. I de första dagarne af Juli skola ryska armeafdelningar halva tagit i besittpiog nästan hela den kinesiska provinsen Pe-Techili, ett område ungeiär lika stort som halfön Korea. För att rätt förstå betydelsen af derna underrättelss, en af de betydelsefullaste, som under den senaste tiden ingått från Asien, måste man erinra sig provinsen Pe-Tscbilis läge Den är den sydligasto staten i Mongoliet, till hälften mongolisk, till hälften kigesisk; dess nordliga gräns utgöres af floden Siramuren, dess östra och södra gränser stöta omedelbart till kinesiska muren på endast tolf mils afstånd från Peking, ech mot öster ligga provinsens gränser icko stort längre från Gala hafvet. Genom detta läge blir det från Pe-Techili icke någon särdeles svår sak att helt och hället afskära det bimmelska rikets buofvodstad från hafvet, isyngerhet som den stora kejsarkanalenn nå mänsa ställen är gärdeales för-! betydelsen af mötet il tär 4merr————r 50 3 EK RUE OS dj vd ER kr TE CO fä UD I