öppnas för traäxen i s! Ye af denna eller början af Oztober må: — Jernvägsmannasällskapet, stiftsdi i Jönköping förlidet år i ändarål att underhålla nit och intresee för tjeneten samt utveckla kännedomen om de , som köra till området för jernvägars byggsnde och trafikering, sammanträdda på kallelse af årets bestyrelse, öfverinspektören Frykholm, baniogoniören Dan ber och trafixdirektören assistenten Hammarsköld, på Byströms villa å Djar 16 decnes kl. 9 f. im. Af deltagare hads infannit sig ett antal af omkring 70, hvaribland må nämnas, från Danmark: medlemmar af den af danska regeringen tillsatta jernvägskomit6, stationschefen i Roeskilde IHaarlöv, ingeniören vid sjeländska rordbanan Fredericis m. f.; från viör Kre chefen för Trondhj:m—Stören-banan kasten Hjelm, undersöknivgschefen kepton Borg, maskiningeniör Hoff, tauvingeniör Theiste m. fl.; från Sverige: generaldirektör Troilius, öfverdirextörerna E!worth och Sparre, sekreteraren Löfman, öfverinspektören Frykholm, öfverdirektören vid teknologiska institutet Styffe, gamt lärsrne derstädes kapten Lindgren och iogeniör Hoffstedt, verkställande direktören vid Motala mekaniska verkstad kapten Unge, major Adelsköld, maskindirektör Fränckel, disponenteo Höro från Srmedjebecken, asfaltfabrikören Weman från Göteborg, jemte högre och lägre jernvägstjenstercäo m. fl. Vid mötets början utsågs generaldirektör Troilius till ordförande och kapten Frykholm till vice ordförande. Som sekreterare fangerade ingeriör Sablbom. Öfverläggningsämnena voro följande: 1.0. Då sällskapet vid sitt möte i Juni 1870) ansåg önskligt att personalens antal, sysseleättring och sflöning å stationerna i allmänhet och å mindre landtstationer isynnerhet måtte bestämmas efter sådana grunder, att personalens fördel kunde förenas med jernvägens fördel af minskning i utgifters, frågas: hvad är för sådant ändamål gjordt och hvad bör göras inom jernvägsförvaltningens olika afdelningar? 2:0o. Hvilka anordningar kunna jernvägsfötvaltningar vidtaga för bevarande af lokomotivoch tågpersonalens helsa under vintertjenstgöring? 3:0. Är den å Landskrona och Helsingborgs jernvägar vidtagna åtgärden, att åt stationsbefålafvarne på ackord öfverlemna stationslokalernas uppvärmning och belysning samt i vissa fall äfven den rörliga signaleringen, efterföljansvärd? 4:0. Hvilka slag afjernvägsmateriel för de svenska och norska banorna kunna under den närmaste framtiden bli föremål för inhemsk tillverkning — till pris och beskaffenhet jemförliga med utlandets? 5:0. Efter hvilka grunder bör behofvet af bevakande banvakter å jernväg beräknas? 6:0. Hvilka lagbestämmelser rörande jernvägars stängselskyldigbet äro önskvärda? 7:0. Hvilka åtgärder böra vid jernvägars anläggning vidtagas för att vid derss trafikerande förebygga antändning genom gnistor från lokomotiv 80. I hvad mån bör taktäckning med spån å byggnader vid en jernväg vara tillåten? 9:o, Når kan det vara skäl, att i stället för vägöfvergångar i banans plan anordna vägens ledning öfver eiler under banan? 10:0o. Hvilka medel äro verksammast till förekommande och undanrödjande af snöbinder åjernvägar och i hvad mån hafva hittills byggda snöskärmar uppfyllt sitt ändamäl? 11:o. I hvåd mån bar reparation af jernvägsskenor visat sig fördelaktig och huru bör den lämpligast verkställas? 12:o. Hvilka slags rökhufsvar till lokomotivstall motsvara bäst sitt ändamål? 13:o. Med hvilken hastighet arbeta olika slag af lokomotiv fördelaktigast? 14:o. Hvad erfarenbet bar hittills vunnits rörande ändamålsenligheten af stålringars användande å tenderbjul? 15:o. Hvilken yttersta gräns bör bestämmas för glitning af lokomotivoch vagnsbjulrisgar af olika mäterial? 16:o. Hvilken högsta nettobelastning å godsvagnar är lämplig för svenska statsbanorna och dermed förbundna banor med samma spårvidd? Diskussiozen var liflig och särdeles intressant, derigenom att åsigter och erfarenhotsrön från de tre nordiska ländernas jernvägar blefvo utbytta och jamförda med hvarandra. Efter diskussionens slut kl. 4 e m. intogs gemensam middag å Hacselbacken. På sördagen hade bestyrelsen anordnat så, att de, som det önskade, kunde bese Teknologiska institutets samt Borgsskolans lokaler och samlingar, Kongl. slottet, Elektriska telegrafstaiicnen, Nationalmuseum och Söjdskolan. Många af de svenska och alla utländska deltagare begagnade sig utaf dessa välbetänkta srrangementer. På mindagen besågs centralstationen, sammanbindningsbanan och tunneln, hvarefter ett extratåg förde deltagarne till Liljebolmen, hvars storartade reparationsverkstad väckte mycken beundran, Bergsunds mekaniska verkstad, hrr Bolinders verkstäder, hr Ekmans snickerifabrik m. fl. På qrvällen hade generaldirektör Troilins inbjadit de utländska deitsgarne till representationen af Afrikanskan. 7) Årsmötet kylig i UxrIstod der 21 sistlidne Juni. il ett extra möte ) gården i lördaga den