man PY OVE TVIA ULL IUOLLARA UeN NOSSta M Htära anstäslniog ådrog han sig ansvaret för ( handlingar, som cheferna för de upprotiaska ba den begiogo, Att kommunen I erroctera hono den 10 Maj förmtidrarv iogaluoda bang brottet het, ty det far icke af brist på ifver och ver! 1 j samhet söm han ådrog sig kommuners misstank te Han medgifver sjelf, att han ensam b p ansvar f för sina bandlingar, ty han 184 2j inferka på s af andra, och att håö icke ett ögonblick tveka att bära Yåpen mot Frankrike, oaktadt han v: Siolföer i armöa. På erund hiraf är det vår åsis n jatt ingeniörkaptenen Lonis Natbanael Roseel ska ställas under anklagelse inför krigsrätt 1. der? pjatt ban gjort sig bkyldir til desertion; 2. derft , att hen deltagit i ett attentat, som gick ut på a förändra regeringsformen och upphetsa medbo: ? I garne till inbördes krig; 3. dorför att ban ttskri vit och beväpnat eelds:ör Utan de lagliga myr e digheternss tamtycke; 4. derför att han anfört be väpnade skaror, som, för stt plundra och härj bemäktigat sig forter, magasi araenaler oc andra offentliga by och satt sig till mot värn mot den lagi akten och ä. derför ar han, ebaru han var o , på delta Sätt burit va pen mot Frankrike. — Om Rosseia personliga för hållanden meddelas slutligen följande: Han ä Fifödd i S:t Brieuc den 9 September 1844. Ha studerade i den polytekniska sto!an, der han Oktober 1864 erhöll underljtnants grad. Den: Februari 1867 anställdes han rmeu denna rang 2:a ingeniörregentöntet och sedan han den 30 De cember samina år avancerat till löjtnant, tjenst gjorde han i Metz och Montpellier. Då ban be ordrades till kapten gjorde han tienst i Pourse: och Metz, från hvilken sistnämnda fåstniog har flydåe dea 20 Aktober 1870 och den 15 Decem ber 4 Wlnämndes han till chef för ingeniörsta ben i lägret vid Nevera. Blind de öfriga anklagade, som först skola inställas för krigsrötteb, är äfven Theophile Ferrå, som decsträdde Raos! Rigault som i Under de f r, nar ben pekat utt 4 ng na a d har icke heiler okat, hvarför rätten en sådan åt Konom. Om Fere har ransakpingon bragt iöjsada omstän heter i ljuset: . Redan strax efter revolutionens utbrott gjorde sig Ferre bemårkt genom sin blodtörst, då han upphetsade pöbeln att mörda general Lecomte. Som polisprefekt har han undertecknat dekreter, till följd af hvilka flera personer, som han låtit häkta, blifvit mördade. Då han sög, att segern ställde sig på Vorssillesarmöns sida, åtog ban sig i förening med flera andra medlemu:sr at kommunen ltt leda mordbrandsanläggningarne i Paris Ett af vitnena såg Ferrå springa in i polisprefel turen, der han i förbiglende ystrade till vittset: Skynda er bärifrån; vi gå upp för att sätta eid på byggnaden, om en timme skall allt stå i Jjusan låga, Eq half timma derefter slogo lågorna ut genom fönsterna. Samma dsg bezat sig Ferr6 tiil Roquettefängelset för att gifva befallning om, att. orkebiskopen Darboy, presidenten Bonjean och de andra der såsom gisslan förvarade personerna skulle dödas. Lördagen den 27 Mej satte han alla förbrytarne i detta fängelse på fri fot och försåg dem med vapen och ammunition. Dessa mördade sedan en ansenlig mävgi af kommunens fangsr, hvaribland 66 gensdarmer. Rapporten om Åssiy edes en af komouucheferna, hvars sak skall förekomma, så snart kiigstätteraa ig, är mycket vidlyltig. Efter att hafva påmint om den ökända roll, som han spelade i Creus t, frambål!er rapporten, att han genom sina fö:biadelser med Internationale och till en del äfsen med frimurarne lyckales förskaffa sig en plats i centralkomirta. Den 17 Mars valdes han till che? för 67:de batsljonen, dagen derefter var han gnvernör i Hotel de Ville och öfverste, Han vidtog genast åtgärder ett organisera motståndet, gaf befalloing om att barrikader skolle uppföras på alla gator och förbjöd all utförsel af ammunition och Hfsmedel frin Paris. Assi erkänner att han röstat för Vendömekolonners störtande, men försäkrar att han icke kan erinra sig ait ha röstat för nedrifvandet af Thiers hus. Han erkäuner för öfrigt, att han är solidariak med kommunen och har del i ansvaret för alla henns3 bandiingar. Han ockar att ha r? z geäretet angåsade de såisslan tagna personerna, men han står dock d de wediemmar, som voro närvarande t don 17, i hvilket just besiutet om dessa de mord fattades, Hans kolleger höllo borom en fit häktad, men han kom åier på fri t och öivertog en ny funktion, som bestod uti att utöfra speciel tillsyn öfser fabrikationen af krigsammunition. Hau har presterat fruktansvärda saker i detta hönzeende och uppfann bland annat ott slags brandhomher, fyllda med petro:eum, afl. hvilka stor2 inassor utslungades från Paris under upproret. Detta är i korthet, säger rapporten, den ned:iga roll, som Assi spelade, tilla han söndagen den 21 Maj arresterades af några soldater, under det han var på väg till krutmagasiaet vid rue Beethoven. Han har varit en af upproreis hufvudehefer, och det stod al!tifrån början klart för honom, hvilka konseqvenser kommunens vä!de gtulle hafva. I ett tilägg till rapporten omnämnes, att man i hans ego funnit chiffrerade bref, i hvilka det tidt och ofta talas om Felix Pyat, om en hemlig korresponsena med Internationale, om order att inlägga ansenliga krutqvantiteter i åtskilliga offentliga byggnader och slutligen om en af Assi gjord bestållning på det våldsammaste explosivåmne, som är kändt. Assi nekar att sjelf ha tecknat sitt rermn under ett dekret, som påbjöd fusiijerandet af tre såsom gisslan tagna personer; men sakkunniga förklara att det är !e3 otvifvelaktigt, att det är han3 ezen bandstil. Han vill icke hetler vidgå, att han undertecknat ett dekret, som påbjöd en tvångsutskrifning till uationalgardet. Den tförryckt ar en vt jareo Cowbet, som också ommanen, har ständigt från al! andel i kommug sken af att enPe, för att kunna iNne3 onfn afsigter. Af rapporten framgår emellertid, såsom man unde vänta, att en massa öfverväldigande bevis öreligga mot i onom. Då ban den 30 April pro: esterade mot uppraettandet af ett välfärdsutskott, skedde det blott derför, att det eiter hans förmevande skulle taga makten från kommunairädet, ;ch han förklarade blacd annat: Krigsirågan öf,erväger i närvarande stund allt annat; vi skola egifva 038 till våra mairier, för att taga vår anlel i den sfgörande kawp, som föres i folkets och ättens namn. Dessa yttranden, beter det i raporten, ädagalägga nogsamt, att Courbet anslöt i: e ill socialismen emot samfundet, och dertill komner dessutom, att ban under hela upproret var naire i sjette arrondissementet, samt att han låt avälja sig i komwnnalrådet. -Courbet nekar, att jan yrkade på verkstä!laudet af dokretet om VenI0:nekolonnens kullstörtande. Han åberopar, att an icke var mediem af kommunalrådet, då deetet antogs, hvilzet dock icke bevisar något i ämn ia hänseende, och att han föreslagit natoalförsvarsregeringen, icke att nedrsitva kolonnen, en att flytta den till Invalidboteilets espiavad, er den skulte bättre effekt. Hvad SS 1 ingen af Taiers hus angar, så försäkrar Cvurbet, ts han kom för sent att kunna uträtta våzo. lan hade redan fiyttat bort ailt, med uaantag at tvenne små antika bilder at terra cotta, om ban omsorgsfullt gömde, och hua förebrådde em, soma bade utflyttandet om hand, att de icke ade uppgjort någon förteckaing öfver inventaerna. En officel rapport från en af kommuens officerare intygar, att den 2 Maj bortfördes än Muas6e Cluny 6 collies, ionehållande statyer, Je flor och konstförenål. Ovurbet försäkrar, att i,