Ko lekttvegendomen representerar det törsta etaI 2 diet af det ekonomiska lifvet, då det menskliga !Y samhället i sin barndom ännu icke trädt utom k skrankorna af det patriarkaliska familjesystemet. För närvarande eger det endast bestånl inom Rysslands kommuner, der sedan några år de ur slafveriet emanrciperade arbetarne redan söka att förvärfva en personlig egendom. Jag vill icke längre fortsätta denna otacksamma undersökning. De få punkter, jag redan berört, skola, enligt mia tanke, vara tillräckliga för att sätta eder i stånd att döma, om eder frälsning kan komma från Internationgele eller icke. Nej, för sådana planers skull skolen I icke lemna den väg I hittills gått och på hvilken det, så hoppas jag, skall blifva mig förunnadt att ända till min sista stund följa eder. Um det bland våra städer finaes en, der Internationale funnit anhängsre, så är det den (jag behöfver icke namngifva konom) hvi!kens arbetsklass visar sig slö och motsträfvig mot hvarje eggelse till framåtskridande. Om I geaomgån historien och finnen idger, hvilka I uppstått med mensklighetens första historiska period, lefvat med henne från tidehvarf ti!ltidehvarfz och, trots den fortfarande omgestaltnivgen, i sitt, väsende alltid och öfverallt blifvit desaroraa — id6er, I hvilka äro oskiljaktiga från sambäliet och mäktigare än alla de omhvälfningar som tillintetegjort endra, till ett folk eller en tid allena hörande ideer, b och om I sedan i edra skönaste ögonhlick af kärli lek, helig smärta, entusiasm för det goda, ransa-!a ken edert inre och der finnen ett genljud af dessa lt id6er, hvilka genomgått årtusendena, då kunnen I1, vara förvissade att dessa idger äro sanna och med-1 födda menskligheten, hvilkens framsteg de måstel följa. I kunnen, I bören modifiera dem, rena dem, ! vtveckla dem och gifva dem en allt bättre tillämpIn ning, men icke afskaffa dem. Gud, lifvets odöd-1c lighet, fäderneslandet, pligten, sedelagen, som al-(j; lena är suverän, familjen, egendomen, friheten och I;, azrsociationen äro sådana ider. L Emedan I gjort besparingar genom uppoffringar, I 7 emedan I icke sträfvat att höja eder klaes på be-jr7 kostnad af andra utan att arbeta eder upp i för-t ening med alla andra, emedan I icke af begär till ls materiella njutningar utan för eder moraiiska och C andliga förädliogs skull önskat en förändring i eder ekonomiska ställning, derföre hatven I ru rättighet till ett fådernesland för fria och jewn-;t lika menniskor, der I hafven samma uppfostran s som edra bröder, samma rösträtt för att kunna g medverka till landets framåtskridande, samma vaen för att försvara dess ära och storhet, frihet rån direkta och indirekta skatter för det tiil lifvets behof nödvändiga, frihet till arbete och un derstöd om arbete felas eller om ålderdom eller sjukdom göra eder dertill oförmögna och slutligen lätt kredit vid edra bemödanden att sråningom aflösa det nuvarande aflöningssystemet genom det p föreningen af kapital och arbete i samma band F vilande systemet af frivillig association. t Hållen fast vid detta program! Skiljen eåer icke l, från edra bröder, hvilka tillerkänna eder desra h edra rättigheter och bemöda sig att bana väg för b sådana inrättningar, som kunna garantera ochl skydda dem. Den, som vill föra eder på en an-ji nan väg, kan icke bjelpa eder. Från Paris skrifves: Krigsrätterna öppnades i Versailles i måndags. Fångsrne skola dömas i följaada ordoicg: Assi, Bulioray, Clement, Champey, Courbet, Decamps, Ferrat, Ferre, Paschal Gronsset, Jourde, Ulysse, Pab rent, Lisbonne, R:stoul, Recore, Trinquet, Urbain, Verdure. E:ter dessa följor H som skall dömas af en särskild domstol. kommer att försvaras af Albert Joy, t rande advokatkåren i Versailles. Sedermere komma efter hvarandra Rochefort, Monrot,l Rocheforts sekreterare, och Marel, utgifvare ar Rippel Municipalrådet i Pars har valt till sin! ord:örange br Vantrein med 69 röster af 70. Raoporten af Leon Say, Sei iekten, ! föresår, etter en öfversigt af Paris finansiella ställning, att beloppet af den skuld, hvari staden Paris hättar hos Credit Forcier, fixeras till 313 mill. fres; att 27 mill. af 1869 1 års Jån, som användes för konverterarde af i skulden till Credit Foncier, skulle indragas;! att ett lån om 370 mill. fres skulle apptagas samt slutligen stt en sväfrande skuld ar 60 mill. fres skulio auktoriseras för 1871 och 1872. I nationaliörsamlingens session den 4 Aug. föredrog hr Albert Grövy rapporten från komiten som hatt i uppdrag att bebandia frå gan om ersättning till invänarno ida departementer, som lidit af krigets hörjnirger. I rapporten heter det: Hela pationen måste bära bördan af te förluster som ti dessa departementer. Frackrike kan ej utan att vanhedra sig vägra att l ersättningar för de af de tyska trupperna gjorda reqvisitiorer och upptagna kontribationer. Hr Gresy meddeiade, att be-l loppet af da iavånsrre tillogede förluster uppgick till 666.000.000 francs, häri ej inberäknade de 200,000,000 francs, som erla-; dez af staden Paris, tech som regeringen ock-l, så måste ersätta, emedan denna suicmas erläggande utejorde ett vilkor för ett vapenhvila erhölis. Af de ofvan rämnda 666? millionerra falla 580 millioner på revt ma: teriella skador, men genom kommun-koni-s tåarnas revision torde denna summabli betyds ligt nedsatt, emedan anspråken antagligen( mycket -öfverdritvits. ; f g C r E bd pd Kol am et a cv 4 po mr gt CR Thiers uppsteg i tribunen efter det rapporten blifvit uppläst och förklarade att det ureprungligen icke varit havs afsigt stt yttra sig nu, utan törst efter det de deputerade, sov: ämnade opponera sig mot lagförslaget, uttaJat sig, men han ville ej låta nationaltörss lingen hafva qvar intrycket af den upplästa l, rapporten, hvilken kunde framkalis förviilan; de åsigter. I den föreliggande trågan gälldels g I l det erkännandet af en princip och betalan det af en skuld. Han hade bekämpat princigen och ville åberopa soar skäl för sin fsiet statsrådets och kassationsdomstolens öfverensstämmande domar. Dessotouwi är det regeriogens pligt att tillvarataga skatikemmarens intressen. Den eumma man viile ba ot-1 betald basteg sig till icke mind e än en mil-1! liard och skattkammaren för:vär ej utbetalal, ett sådant belopp. Jeg medgifver att be-j, folkningen utstått svåra lidanden, för hvilka j; 1 I 1 staten ej finge vara likgiltig; derför har jeg kat att nägon ersättning skulle lemnas och ! detta så fort som möjligt. Thiers tal väckte stor rörelse; efter honom följde flere talsre, som också bekämrade den af komiten re-; kommenderade principen att invånarne skulle erhålla en så stor skadeersättning och yrka-l1 de att församlingen skulle blott bevilja min-: j dre understöd åt dem, som voro i verkiigtl? behof deraf. — Enligt dagens telegram lär fallkomlig enhet nu hafva upphätts mellan ji regeringen och utskottet rörande skadsersätt-: ningens belopp. Den tysk-franska kommission, hvilken skall reglera de genom ockupationen uppkomnal. tvistefrågorna, började förliden fredag sinaj arbeten. Ett på tyska språket författadt och af general v. Mantenffel underteckvadt cirInlär har hlösit tillstäldt simtlisa Hreck