0 VN DN AV TARMV UANDUEHLUT, äss Möten rörande försvarsfrågan. På inbjudning af riksdagsmannen Lars Pers son i Hjulsta hölls folkmöte å Kohibäck gästgifvaregård den 27 Jali, hvilket bivista des af omkring 100 personer, hvaribland m nämnas iandsköfdiagen Charpentier. Mötet öppnades a! inbjudarea, hvilkea fram höll nödvändigheten af ett väl ordosdt för svar, genndadt på rättvis fördelning rael alla samhällsklasser, samt på ett särd lämpiigt sätt helsade deltagarne välkox och föreslog landshöfdingen Charpentier ti ordförande, hvilken afsade sig förtroendet och valdes sedan riksdagsmannen L. Persso enhälligt. . Första frågan: Anses det af K. M:t till sist lidne riksdag afgifna förslag om försvarsverket Organisation vara bygdt på sådara grunder, at det bör oförändradt bifallas ? Diskussionen öppnades af Ispåshöfdin: Charpentier, hvarvid han erinrede om rege ringens pligt att för riksdagsn framlägga för. slag til: armeorganisation, orandad på stan och ailmän värnepligt; a råg det förra för slaget förfallet samt upplyste att regeringer ämnade till urtima riksdagen ingå med nyt förslag. Hr Pettersson ansåg att man endas borde fästa sig vid 2:a kamma beslut, helat regeriogens ova förslag äcna ej är kändt. Ord. föranden ansåg det af regeringea till sistl riksdag framlagda förslag omöjligen vara antagligt, utan lika med föregående tal. gillade Anitra kammarens beslat. Gustaf Olzson i Frösvi instämde med ordföranden. Till sva å första frågan föreslog landshöfdingan: Deltagarne i mötet, hvilka soso K. M:ts vid förra riksdagen afgifoa förslag ha förfallit, ha dot förtroende till regeringen, ati den tör urtima riksdagen framlägger ect bättre förslag som kan antas, Ordföranden hyste ej alltför stora förhoppningar oa ett billigt veh ändamålsenligt förslags framlägganda af Tegeriogen, alldenstand han trodde sig veta, att hon strängt vidhåller indelningsverkets bibehållande; emellertid blef jandshöfdingen Cnarpentiers formulerada förslag entaget a! mötet, Andra frågan: Kan, vid den allmänna värnepligtens utsträckande, vår nu indelta arme bibeåilas gom lämplig stamtrupp utan förnärmande af de rättigheter, som genom knektekontrakten om indelningsverkets upprättande blifvit rustoch rotet.ållare tillförsäkrade? Urdiörsoden uppläste kontrakt, upprättad: emellan konungen och allmozen år 1682, — Laodshöfdingen uppläste åtskilliga både ä!dre och nyare förordningar, förr. väsendet, hvarigenom han sirsk säkta ba visa att rustoch rotehållare i följd af knaktekontrakten icke äro bairiade från vidare utskrifning; an-åg äfven ej rådiigt för mötet att afgitva ett bestärndt nej till svar på an. Ara frågao. — Ordförandsa ansåg deremot att knoektekontrakten bira respekteras, och att koatrakt, upprättade moljan regenten och allmog2a, böra gälla till efterrättelse såvil i afseende på skyldighster som rättighater; för menande att kontrakt, upprättade mellan två kontrahenter, böra ega gällande kraft; men i händelse en auktoritet förklarar kontraktets upphäfvande, bör det avses som ej något sådant varit ingånget. — Ea talare på-. kade städernas billiga roteriogsskyldighet, ivilke gaf landsböfdingsn anledning yttra sig om, att städerna i följd af båtemansskyl-! dighet vore tillräckligt beskattade; detta sanare bestreds af ordföranden, hvilken deremot ansåg städerna alltför litet bidraga tili försvarsväsendet, endast omkring 60 å 70 000 rdr. — Hr E. Ohlsson ansåg jorden redan nom roteringsskyldigheten vara tillräckligt kattad och att ej utsträckt värnepligt bör införas, om ej indelniog.varket indrages. — Landshöfdiogen deremot gillade ej föregående talares åsigt, ej holler Audra kammarens baslut. — Länsman Karlsson ansåg att rustoch rotehållarne åtminstone börs få någon liodring i roteringsskyldigheten, om stemmen nödvändigt måste bibehållas och så låog värnepligt, som K. M:t föreslagit, införes; derjemte ansåg talaren, om oandgäcgligen stammen borde fianas, den indelta bira töredras före den väcfvade, emedan talaren ej hyste något förtroende till den värfvade soldaten, ithy den komme att bestå af dåliga och demoraliserade personer. — Ordiöranden daremot trodde den vär:vade soldaten bii tu!lt jemogod med den indelta, visste ej hvarför soldaten blir sämre om han underhålles af staten eller af rotehållaren. — Andra frågan besvarades med nej. Tredje frågan: Är det af försvarsutskottet föreslagna och af Andra kammaren vid sistlidne riksdag i ämnet fattade beslut bygdt på mera billiga och rättvisa grunder, och är det derföre önskligt att detta blifver antaget? Landshöfdingen ogillade Andra kammarens beslut, hvaremot ordjöranden gillade detzamma, och deri iostämde flera talare. Fiågsn besvarades nästan enhälligt med ja — Hr Swan reserverade sig mot mötets heslot rörande tredje frågan, yrkande aflössingaos skeende på 5 år, i stället för 15, som Ardra kammaren beslutit.