Vendömekolonnen störtades, invigdes här i Schweiz ett kulturverk, som år en glädjande bekräfielse å huru mycket menniskoanden, understödd af en kraftig vilja, förmår uträtta, trots de svårigheter som hvarje stor och ny uppgifs är underkastad. I dessa dagar är Righibanan öppnad för den allmänna trafiken. Det är icke längre hästar och åsnor som bära den resande från Vierwalstädtersjön till toppen af Righi. De stönznde lastdragarno, som arbetade sig uppåt bergets sidor uner tyngden af de resandes bagage, äro nu föråldrade, materien har nu äfven här trädt i organismens ställe; medelst ångkraften föras de resande till de berömda punkterna Righi Kaltbad och Righi Staffel, och till nästa år skall man komma ända upp till den 5400 fot öfver hafvet belägna Righi Kulmv, Righibanan är byggd af de schweiziska ingeniörerna Naeff, Riggenbach och Zschokke under åren 1869—71; dess längd är 16,000 fot, och nivåskilnaden mellan de tvenne nuvarande ändpunkterna byn Viznau och Righi Staffel är 3600 tot. Denna jernbana skiljer sig i de flesta afseenden från vanliga jernbanor. Lokomotivet är en 220 centner tungt, tornlik ångmaskin af 120 hästars kraft med upprättstående ängpanna. Detta Lokomotiv skjuter framför sig en mycket lättbyggd öppen vagn, inrättad för 54 personer, och tillggaläggande bansträckan. på 1, timme. Emellan fe tvenne skenorna löper en tredje trappformig sådan, bestående af tvenne smala skenor förenade med små prismatiska jernatänger med ett mellanrum af halfannan tum. I dessa ingripa lokomotivets och passagerarevagnarnes femte bjul (ett tandbjul melian de begge främsta hjulen, hvilket tjenar till att hindra vagnens framåteller tillbakagående rörelse, i fall lokomotivet stannar). Endast uppstigningen sker genom ångkraft, nedfarten genom en ny uppfinning, inoch utströmning af luft genom cylindern. Det är med en besynnerlig känsla man sätter sig upp i Righibanans kup. Lånrgsamt, pustande arbetar maskinen, efter en jemn sträcka följer ett brantare ställe, man börjar vänja sig vid att hafva fötterna i jemnhöjd med hufvadet, och man känner sig något lugnare, då man märker att det ailtjemnt går framåt, äfven der branten är störst. Plötsligt föres man genom en 230 fot Jäng tunnel, som förekommer mycket längre till följd af den långsamma farten. Då vagnen kommer ut ur tunneln, öppnar sig en verklig afgrund för blicken, och man tycker sig gå en säker död till mötes, ty den bro, som leder öfver djupet, är icke bredare än sjelfva vagnen och derför dold för de resandes blickar. Den är 360 fot lång och skall vara ett beundrandsvärdt arbete i afseende på lätthet och soliditet.